Tankar i skuggan

Urk vilket väder. Jag som ville gå ut och ta några färglada bilder. Istället sitter jag vid datorn och försöker lära mig att skapa skugga i Photoshop. Min skugga är långt ifrån den jag ville skapa men det är den enda jag har lyckats med. Förutom de alla andra som blev ännu mer gräsliga. För några dagar sedan flyttade jag min laptop till köket. Mest för att jag ser absolut ingenting på skärmen när solen gasar genom fönstret i vardagsrummet. Men nu finns det ju ingen sol, datorn står dock kvar i köket. Alla mina pärmar, böcker, skålar med godis och diverse livsviktiga saker ligger på köksbordet. Nu kan man inte sitta här och äta. Jag kan dock, med rent samvete, påstå att jag gillar att vara i köket.

Läser just nu "Okammade tankar" av S. J. Lec. Många av hans tankar har en stark politisk underton men de är bra ändå.

"Jag läser så lite att jag måste själv komma på välanvända citat"

"Göra öknen livsvänliga? Då försvinner oaser ju!"

"Jag ställer diplomatiska frågor för att förhindra diplomatiska svar"

"För att vara sig själv måste man bli någon först"

"Värld utan psykopater är inte normal"

Och så vidare...

Saker som jag funderar på:

Våren är kraftigt försenad. Det ser jag på det japanska körsbärsträdet som står mitt emot mitt köksfönster. Det har inte börjat blomma än. Hinner jag ta ngn bild på det innan jag flyttar?

Vad ska Skwir få i sin födelsedagspresent? Han är ju en outsider så han måste få ngt speciellt.

Hur långa är två månader? Mina är katastrofalt långa. Tiden går verkligen i snigeltempo. Jag försöker komma på roliga saker som får den att snabba sig men ändå. Minut efter minut, dag efter dag. En oändlighet....

I skärgården

"To me you are the sea vast as you can be"

Drömmar och mardrömmar

- Men tänk om du bara drömmer? – Moster Maja tittade på mig med sin luriga blick.
- Nej, han är ju verklig. Du träffade honom.
- Men tänk om jag också finns med i din dröm? Du kanske vaknar och allt är borta.

- Då måste det vara världens längsta dröm. Är jag Snövitt eller?

Fast man behöver inte alls vara kär för att få en känsla att man drömmer. Imorse klev jag in på spårvagnen med Metro i handen. Det är det enda sättet att få veta hur många människor har blivit mördade under det senaste dygnet. Eller vilka har blivit dömda för vad. Eller vilka märkliga saker människor kan komma på. Ta muslimer som exempel. De vill ha egna lagar som strider mot demokrati. Man blir mörkrädd när man läser sådana nyheter. Varför söker sig människor till Sverige när de sedan inte kan rätta sig efter svensk lagstiftning? Det kommer jag aldrig att begripa hur vidsynt jag än försöker vara.

Att chatta eller inte chatta?

Jag kan betrakta mig som en erfaren chattare. I många år har jag ägnat mycket av min tid åt att prata med människor som jag antagligen kommer aldrig att träffa IRL. Jag har alltid valt mina nätbekanta med väldigt stor omsorg. Med en del skriver man långa mail då och då medan andra käftar man med. Och nu plötsligt blir jag påhoppad av en sorglig typ som påstår att som upptagen har jag ingen rätt att existera på nätet. Sånt gör mig så upprörd att jag hoppar ut ur skorna. Jag är djupt och gränslöst kär i den bästa mannen under solen. Jag sa till den sorglige att han har tydligen råkat ut för någon olycka i barndomen och det har gjort honom så bitter och negativ. Att inte alla kvinnor längtar efter andra snuskiga, främmande män. För om det är så trots allt så är jag ett undantag som bekräftar regel. Jag längtar efter min Alv!

***

Uwazam siebie za doswiadczonego czlowieka czatu. Przez wiele lat poswiecilam duzo czasu na rozmowy z ludzmi, ktorych zapewne ngdy nie spotkam IRL. Wszystkie moje internetowe kontakty wybieralam z duza rozwaga. Z niektorymi pisze dlugie listy, z innymi pyskuje. Az nagle zostalam oczerniona przez pewnego zalosnego typa, ktory twierdzil, ze jako zajeta nie mam prawa siedziec na sieci. To mnie tak wscieklo, ze wyskoczylam z butow. Ja jestem gleboko i bezgranicznie zakochana w najlepszym pod sloncem facecie. Powiedzialam temu zalosnemu, ze chyba w dziecinstwie przydazylo mu sie cos okropnego co sprawilo, ze on jest taki zgorzknialy i negatywny. Ze nie wszystkie kobiety marza o zboczonych, nieznanych mezczyznach. Byc moze ja jestem wyjatkiem potwierdzajacym regule. Bo ja marze tylko o moim facecie.

Lycklig!

Inget snack om det. Jag är en lycklig människa.
Satt på muggen och läste en gammal krönika av Sara Kadefors. Hon vill inte vara ”lättklädd, gapskrattande 40-åring”, hur mycket lättklädd, gapskrattande 40-åring hon än är. Men ännu mer hatar hon Skugges påstående att ”medelålders lådvinsdrickande kvinnor är äckliga”. Jag började genast fundera på vem jag är. Så klart, jag har inte passerat 40-gränsen men jag tror inte att mycket kommer att förändras om några år då jag gör det. Som det ser ut idag så är jag tokigare nu än när jag var 20 år. Dawid påstår att ”när du var ung så var du så gammal och nu är du så ung”. Och mitt beteende har ingenting med rädslan att bli gammal att göra. Snarare tvärtom. Ju äldre jag är desto starkare är mitt behov att få vara sig själv. Att strunta i alla normer och leva livet ut helt enkelt. På mina egna villkor. Ingen ska komma hit och säga till mig hur jag ska leva, klä mig, vad jag ska tro på och så vidare. Sådant vet jag bäst själv.

***

Szczesliwa!

Nie ma co mowic, ja jestem szczesliwym czlowiekiem. Siedzialam na kiblu i czytalam stara gazete. Pewna kronikarka zastanawiala sie nad problemem 40-letnich kobiet. Kronikarka nie chce sie identifikowac z chichacacymi, lekko ubranymi 40-latkami ale jeszcze bardziej wsciekala sie na inna kronikarke, ktora twierdzila, ze owe sa obrzydliwe. Zaczelam sie natychmiast zstanawiac, jaka ja jestem. Co prawda, nie przekroczylam jeszcze czterdziestki ale nie sadze, aby wiele sie zmienilo za pare lat kiedy ja to uczynie. W obecnej chwili jestem bardziej szalona niz wowczas kiedy mialam lat 20. Dawid twierdzi, ze jak bylam mloda to bylam taka stara a teraz jestem taka mloda. To zachowanie nie ma jednak nic wspolnego ze strachem aby byc stara. Przeciwnie. Im starsza jestem tym silniejsza mam potrzebe bycia soba. Olac wszystkie normy i zyc na wlasnych warunkach. Nikt mi nie bedzie mowil jak ja mam zyc, w co ja mam sie ubrac albo w co wierzyc. Bo to wszystko wiem najlepiej sama.

Att vakna...

Nu börjar krokusar blomma över. Våren börjar svänga i rasande tempo. Om man håller öronen öppna så kan man, med lite tur, höra hur det knastrar bland blomknopparna, träden, i jorden... Men att naturen vaknar till liv innebär inte enbart det positiva. Inte bara blommor tycker att det är skönt med lite värme. Det gör spindlar också! En har flyttat in mellan glasskivorna i det fönstret som jag har mitt emot sängen. Ibland hänger den där (den skurken) och får mig att rysa. Magnus försöker få mig att inse att den här är min vaktspindel. Nej, nej, nej!

Krokusy zaczynaja przekwitac. Wiosna sie rozbujala na dobre. Jak sie wytezy sluch to przy odrobinie szczescia mozna uslyszec jak paczki, drzewa, ziemia brzeczy. Ale fakt, ze natura sie budzi do zycia nie zawsze jest taki pozytywny. Nie tylko kwiaty sie ciesza z ciepla. Pajaki rowniez. Jeden z nich wprowadzil sie pomiedzy szyby w oknie, ktore mam na przeciwko lozka. Czasami sobie wisi tam ten skurczybyk i sprawia, ze szczeki mi lataja. magnus probuje mnie przekonac, ze ten pajak to straznik moich snow. Nie, nie, nie!

Jobbiga typer

Jag har ringt Radiotjänsten för att avanmälla tv-innehav.
-Varför? - killen i luren ville ha en anledning så klart.
- För jag flyttar.
- Då får jag be om den nya adressen.
- Det får du inte. Jag ska flytta ihop med någon som redan betalar tv-avgift.
- Då måste jag ha hans kund- eller personnummer.
- Varför? - min tur att ställa frågor.
Men jag fick inga vettiga svar. Killen upprepade gång på gång att jag får återkomma när jag vet kund- eller personnummer på den jag ska flytta ihop med. Jag började misstänka att det var en inspelad röst som jag pratade med. Vad jag än sa så fick jag ju samma svar. Jag blev riktigt irriterad. Avtalet gäller mellan mig och Radiotjänsten. Nu vill jag säga upp det och då kräver dom att jag ska blanda in en tredje person.

***

Dzisiaj klocilam sie z urzedem, ktory pobiera oplate za telewizje. Zadzwonilam aby poinformowac ich, ze ja sie wyprowadzam i wobec czego od lipca maja mi nie sciagac z mojego konta tej oplaty. Oni koniecznie chcieli numer Magnusa i ja sie wscieklam. Umowa jest zawarta pomiedzy mna a urzedem i ja teraz ta umowe zrywam. A oni chca abym ja mieszala w to trzecie osoby. Chamy. Facet odpowiadal mi monotonnym glosem to samo, co ja bym nie powiedziala. Zaczelam sie nawet zastanawiac czy to nie automatyczna sekretarka ze mna rozmawia.

Flin

Snacka om att stå modell. Hästen såg när jag lyfte upp kameran och jag fick världens bredaste flin. Synd att tanten i hörnet inte hann bromsa innan jag tryckte på avtryckaren.

Vi gick in på Eva´s Paley för att fika. De har mina älskade muffins i large-storlek. Men barnen tyckte att det var bättre på McDonalds... Urk.

***

Kon zauwazyl, ze ja podnioslam aparat do gory i zaserwowal mi najszerszy usmiech swiata. Tylko szkoda, ze babcia w rogu nie zdazyla zahamowac zanim ja zrobilam zdjecie. Poszlismy do pewnej przytulnej kawiarni Eva´s Paley bo tam maja moje ukochane ciastka o kolosalnych rozmiarach. Dzieci stwierdzily, ze McDonalds jest lepszy. Bleh...

Till röset, igen.

Sara ringde hem och kollade om jag har kommit. Barnen visste att jag skulle ut till röset. De oroade sig väldigt mycket för att jag skulle gå vilse igen. "Ta med dig dricka. Och snöre. Och mobilen". Men jag tog bara med vatten och kameran. Jag visste att denna gång skulle det gå bra. Jag hade rätt. Väl ute i skogen tog jag 215 bilder. Fantastiskt väder. Sol och riktig sommarvärme.

Sara zadzwomila, zeby sprawdzic czy ja wrocilam do domu. Dzieci wiedzialy, ze ja postanowilam pojsc do kopczyka. Martwily sie, ze ja znowu zabladze. "Wez z soba picie. I sznurek. I komorke." Ale ja wzielam tylko wode i aparat. Wiedzialam, ze tym razem wszystko dobrze pojdzie. I mialam racje. W lesie zrobilam 215 zdjec. Cudowna pogoda. Slonce i prawdziwe, letnie cieplo.

Människan kontra naturen

Naturen skapar... / Przyroda tworzy...








Människan med, men vad? / Czlowiek rowniez, ale co?

Varför?

-Anna, jag vill måla
-Vi hinner inte nu.
-Varför?
-Vi ska äta lunch.
-Varför?
-För det är dags att äta lunch.
-Varför?
-För vi är hungriga.
-Varför?

Här gav jag upp. Två minuter senare ställde sig tvååringen framför mig igen, drog mig i tröjan och sa"Anna, jag vill måla". Hon fick se nog mina ögonvitor som svar...

***

Dlaczego?

-Anna, ja chce malowac.

-Teraz nie zdazymy.

-Dlaczego?

-Bo za chwile bedziemiy jesc obiad.

-Dlaczego?

-Bo to jest czas na obiad.

-Dlaczego?

-Bo jestesmy glodni.

-Dlaczego?

Tutaj sie poddalam. Po dwoch minutach dwulatek znowu do mnie podszedl, pociagnal mnie za bluzke i powiedzial "Anna, ja chce malowac". Dziecko ujrzalo chyba moje bialka jako odpowiedz.

Humlan

Vår är en fantastisk tid att fotografera. Det händer så många skojiga saker då. Först trodde jag att humlan var stelfrusen men icke. Efter att ha petat på honom försiktigt kunde jag andas ut. Den rörde på sig. Troligen väntade den på solen. När solen kom så flög han iväg. En treårig värsting tittade på humlan och sa stolt "Jag kan döda den". Istället dödade jag värstingen med min blick.

***

Wiosna to fantastyczny czas na fotografowanie. Tyle ciekawych rzeczy sie wowczas dzieje. Poczatkowo myslalam, ze pszczola byla zamarznieta na smierc. Ostroznie ja poklapalam i ta sie ruszyla. Kamien spadl mi z serca. Pewnie czekala na slonce bo jak to wyjrzalo zza chmur to pszczola odleciala. Pewien trzyletni przestepca przygladal sie pszczole i stwierdzil z duma w glosie "A ja ja mage zabic". Zabilam przestepce moim spojrzeniem.

Distraherad

Jag har försökt att skriva i bloggen i 4 timmar nu. Fast det går inget vidare. Annat distraherar.

***

Juz od czterech godzin probuje pisac w blogu ale cos mi nie idzie.

Eskilstuna tur och retur

Klockan 12.45 satt vi på stationen i Eskilstuna och väntade på tåget till Flemingsberg. Klockan 13.05 satt vi på tåget till Flemingsberg.

Klockan 15.15 satt vi igen på stationen i Eskilstuna och väntade på tåget till Katrineholm. Stationen i Flemingsberg såg vi aldrig.

***

O godzinie 12.45 siedzielismy na dworcu w Eskilstuna i czekalismy na pociag do Flemingsberg. O 13.05 siedzielismy w pociagu do Flemingsberg. O 15.15 siedzielismy znowu na dworcu w Eskilstuna i czekalismy na pociag do Katrineholm. Dworca w Flemingsberg nigdy nie zobaczylismy.

Påskdagen /strypa. krama, älska/

Oh, vilket segt internet ikväll. Jag tror jag får spader. "Tyvärr så blir det bredbandet så här ibland" säger Magnus som övervakar bloggningen. Ska det vara till något tröst eller? Förresten, han ska vara glad att han lever. Imorse var jag på gränsen att strypa honom med en kudde. Inte nog med att han ställde in sin väckarklocka (medan jag plockade isär mobilen så att den INTE skulle väcka oss) så satte han på musik. Precis när jag fattade att jag äntligen kunde få hela sängen för mig själv och somna om så kom han på en lysande idé att väcka alla i huset. Men vid skrivandets stund är han redan förlåten. Vi åkte till en fårgård och hälsade på små lamm. Jag var i sjunde himlen. En tacka kom så nära mig och "pussade" mig. Vilken underbar känsla.

Sniadanie wielkanocne jedlismy w kaplicy, gdzie zostalismy zaproszeni. Dzieci czuly sie jak w domu, ja bylam troche spieta. Potem pojechalismy na farme owiec. Bylam taka szczesliwa. Po raz pierwszy w zyciu nosilam nowonarodzone jagniatko. A jedna z owiec pocalowala mnie w usta!

Tandem

Magnus är en modig man. Han vågade sätta sig på sin tandemcykel tillsammans med mig. Jag var lite nervös. Jag har ju aldrig någonsin cyklat på en tandemcykel. Sadeln på cykeln liknade en stringtrosa, tyckte jag. Sadeln på min cykel är mycket bredare och mjukare. Magnus påstår att det är ingen sadel utan en soffa. Hur som helst, cykelturen gick bra. Jag välte varken cykeln, Magnus eller mig själv. Sedan fick barnen att testa tandem och de kom tillbaka levande.

***

Magnus jest odwaznym czlowiekiem. Zdobyl sie na odwage aby wsiasc na tandem razem ze mna. Troche sie denerwowalam bo przeciez nigdy nie jezdzilam tandemem. Siodelko przypominalo string. Siodelko na moim rowerze jest o wiele szersze i bardziej miekkie. Magnus twierdzi, ze to nie jest zadne siodelko tylko kanapa. Niewazne. Przejazdzka udala sie. Nie wywalilam ani siebie, ani Magnusa, ani roweru.

Kort kort

Jag har så svårt att skriva ikväll. Tusen tankar flyger genom skallen på mig men inga fastnar på tangenterna. Så får det bli. En bild på Magnus. Han sitter uppe i äppelträdet och hjälper det komma i form.

***

Dzisiaj mam trudnosci z pisaniem. Tysiace mysli przelatuje mi przez glowe ale zadna z nich nie zatrzmuje sie na klawiaturze. No to niech tak bedzie. Zdjecie Magnusa. Siedzi na jabloni i pomaga jej wrocic do formy.

Framme

Jag tittade noga under min näsa. Vad det är för skit som börjar blomma där? Snälla, låt det inte bli ett munsår! Vi ska ju till Magnus och då vill man vara så fin som möjligt, om det är nu möjligt. För säkerhets skull åkte jag hem och hämtade tre tuber med Vectavir samt en antibakteriell salva. Sedan fanns det inget mer att göra än att ta tåget till Eskilstuna. Hoppas att han tycker om mig ändå. När tåget rullande in på järnvägstationen i E-tuna så fick jag en konstig känsla. Jösses, snart är det "min" station. Där kommer jag att stå och vänta på tåg åt alla möjliga håll. Och dit ska jag att åka för att komma hem...

***

Przygladalm sie swinstwu, ktore mi zaczelo kwitnac pod nosem. Boze, nie pozwol temu byc opryszka. My przeciez mamy jechac do Magnusa i czlowiek chce byc tak piekny jak to jest mozliwe, jesli to jest mozliwe. Dla pewnosci pojechalam do domu i przywiozlam cztery tubki roznych masci. Nic innegi mi nie pozostalo, jak wsiasc do pociagu do Eskilstuna i miec nadzieje, ze on mnie lubi pomimo wszystko. Jak pociag wjechal na dworzec w Eskilstuna to doznalam dziwnego uczucia. Boze moj, niedlugo to bedzie "moj" dworzec. Tutaj bede stac i czekac na pociagi w roznych kierunkach i tutaj bede przyjezdzac do domu.

I na koniec pewien wariant kartki swiatecznej. Ja nie wyslalam zadnej i Wielkanoc bez zyczen to nie Wielkanoc.

Toastolen och matorgie.

-Hej, jag kommer med din nya toastol idag!

Vad? Vad pratar mannen om? Jag höll i telefonluren och försökte komma på om jag har beställt någon ny toastol. Allt är ju möjligt i min värld. Men nej, jag kunde inte minnas något alls som kunde ha med toastolen att göra. Mannen rabblade upp mitt namn och adress och envisades att jag visst skulle få en ny toastol.

-Vill du inte ha den?-frågade han lite desperat

-Ja, det är nog inget fel med en ny toastol.

Så nu står den i badrummet, blänker och bjuder in för sköna stunder.

På jobbet har vi käkat påsklunch. Det var himmelskt gott. Första portionen åt jag för att jag var hungrig. Andra åt jag för att det var gott. Tredje åt jag för att jag inte kunde låta bli. Även om ögonen hoppade ut och magen kände jag i svalget.

- Hej, dzisiaj przyjde z twoim nowym sedesem.

Co? O czym ten facet mowi? Trzymalam sluchawke w reku i zastanawialm sie czy ja zamowilam sobie jakis nowy sedes. W moim swiecie wszystko jest mozliwe. Ale nie, nie moglam sobie przypomniec najmniejszego faktu powiazanego z sedesem. Facet przeczytal moje nazwisko i adres i wszystko sie zgadzalo.

- To co, nie chcesz tego sedesu?-zapytal sie z desperacja w glosie.

- Pewnie, ze chce. Nowy sedes zawsze sie przyda.

I teraz stoi sobie sedesik w lazience, blyszczy i zaprasza na przyjemne chwile.

W pracy jedlismy lunch wielkanocny. Boze, jakie dobre jedzenie. Pierwsza porcje zdjadlam bo bylam glodna. Druga bo jedzenie bylo wspaniale. Trzecia bo nie moglam oprzec sie pokusie. Pomimo, ze oczy mi wyskakiwaly z orbit a zoladek czulam w przelyku.

En vecka har gått

Klockan 9.20 tittade jag på klockan. Mina tankar vandrade till Tusse. Det har gått exakt en vecka sedan han fick sin spruta. I början gick Lucy runt och skrek förskräckligt. Men nu börjar hon ta över Tusses platser. Hon lägger sig i mitt knä. Hon hopar in på min säng när jag ska sova. Fast det gör hon väldigt försiktigt. Hon sätter sig i fotändan och först när jag ropat på henne så kommer hon och lägger sig nära kudden. Och nu har hon lagt sig på datamusen så jag måste använda styrplattan. Jag vill inte putta bort henne.

Dagens besvikelse: Efter jobbet åkte jag till biblioteket för at låna en väldigt speciell bok. Men "Biblioteket har stängt för ansiktslyftning". Fram till den 1 maj. Fick beställa boken via gotlib. Hoppas den kommer snart.

Dagens synd: två tårtbitar och massor med påskmust. L. har fyllt 50. Fy vad människan är ängslig för det. Hon gnällde och jag åt tårtan med glädje i munnen.

Dagens glädje: jag har fått "Skrivguiden", läste den i badet och drömde bort mig. Ack, ack.

O 9.20 spojrzalam na zegarek. Moje mysli powedrowaly do Tusse. Dokladnie tydzien temu dostal swoj zastrzyk. Lucy poczatkowo wrzeszczala jak opetana ale teraz zajmuje te miejsca, na ktore wczesniej Tusse mial monopol. Kladzie sie mi na kolanach, wskakuje na lozko. Siada w nogach i dopiero jak ja ja zawolam to kladzie sie obok poduszki. A teraz siedzi przy moim komputerze, na myszce. Musze uzywac klawiature bo nie mam serca zwalic kota.

Rozczarowanie dnia: pojechalam do biblioteki aby wypozyczyc pewna ksiazke ale biblioteka maila zamnkniete bo sobie lifting robi.

Grzech dnia: dwa duze kawalki tortu. Kolezanka obchodzila swoje 50 urodziny i przezywala t strasznie. Jeczala a ja jadlam sobie tego torta z zadowoleniem w gebie.

Radosc dnia: "Przewodnik pisarza" przyszedl. Czytalam go w wannie i sie rozmarzylam. Ach, pisarzem byc.

Blandat

Jag har grova misstankar om att min säng besitter magiska krafter. Så fort jag lyfter på huvudet (särskilt när jag ska till jobbet) så faller jag i sömn igen. Det är ju rena kampen att vakna till livet.

Inatt drömde jag mardrömmar. Både Dawid och Tusse käkade råttgift. Jag tittade på dom och såg hur blodet ränn ur deras näsor. Usch...

Jag har slutat jobba tidigare än planerat eftersom vi har haft så få barn idag /påsklov/. Hemma i hallen mötte jag Dawids tjejkompis och strax efter hoppade det en till ut ur badrummet. Hade stor lust att fråga om det är några till som gömmer sig här någonstans. Men jag lät bli. Som mamma kan jag ju bli uppfattad som kärring.

Jag har läst om Haglund som blev jagad av en björn någonstans i Trysil. När han sprang för livet (Haglund och inte björnen) så tänkte han "Det här är inte möjligt. Det händer inte mig!". Precis så tänkte jag i fredags när jag gick vilse i skogen. Fast det enda djuret jag träffade var ett rådjur som jag av misstag skrämt iväg. I boken råder dom läsarna att man ska stå stilla när man möter en björn. Absolut inte springa. Och man ska prata lugnt med björnen. Förstår den svenska? Eller polska? Vad ska jag säga till honom? Schass björnen, jag vill vara ifred när jag skiter på mig av rädsla?

***

Pomieszane...

Mam silne podejrzenia, ze moje lozko posiada magiczna moc. Za kazdym razem, jak ja podnosze glowe (szczegolnie jak mam isc do pracy) to zapadam w gleboki sen. Dzisiaj snily mi sie koszmary. Dawid i Tusse jedli trutke na szczury. Patrzylam sie na nich i widzialam, jak im krew z nosa ciekla.

Dzisiaj skonczylam prace wczesniej niz zwykle. Mielismy bardzo malo dzieci bo to ferie swiateczne. Jak weszlam do domu to natknelam sie na kolezanke Dawida a po chwili wyskoczyla kolejna z lazienki. Mialam ochote zapytac sie czy przypadkiem nie ukrywa tu sie ich wiecej. Ale nie zapytalam sie gdyz jako matka moge byc posadzona o to, ze jestem jedza.

Czytalam o facecie, ktory nazwywa sie Haglund. Otoz ten facet byl scigany przez niedzwiedzia i podczas ucieczki myslal, ze to niemozliwe, ze on sni. Tak wlasnie ja myslalam, jak w piatek bladzilam po lesie. Chociaz ja natknelam sie tylko na sarne, ktore przez pomylke sploszylam. Autorzy ksiazki polecaja, aby stac spokojnie jak sie spotka niedzwiedzia. Za zadna cene nie wolno uciekac. I najlepiej jest przemawiac spokojnym tonem do niedzwiedzia. czy on rozumie szwedzki? Albo polski? I co jemu mowic? A, sio! Jak sram ze strachu to chce miec swiety spokoj?

Lite till...

Magnus har sagt att vi ska vara barnsliga. Jajamen säger jag bara.

Magnus powiedzial, ze mamy byc dziecinni. Oczywiscie....

Försöker som fan...

"Det behövs en humoristisk aspekt på lidande, annars blir det patetiskt" /Kristina Lugn/

***

Probuje do cholery...

Na cierpienie powinno sie patrzec z zartobliwego punktu widzenia, inaczej bedzie patetyczne. /Kristina Lugn/

Schreibmaschine

Jag måste nog förtydliga en sak. Bilden nedan visar skrivkulan, inte min skrivmaskin. Min skrivmaskin är av märke Brother och är cirka 100 år yngre än skrivkulan. Farfar köpte den i Bremen. Bilden på skrivkulan hittade jag på nätet.

Gamla drömmar

Jag har alltid skrivit. Dikter, noveller, dagböcker. Min första novell skrev jag när jag var 8 år. Jag skrev dom för hand i en grön tjock anteckningsbok som tyvärr har kommit bort. Länge kunde jag inte förstå tjusningen med att skriva på en skrivmaskin. Orden kändes starkare om jag skrev dom själv. Numera skriver jag dock på dator och upplever alltid samma förtvivlan när den kraschar. Kanske skulle man kunna plocka fram farfars gamla skrivmaskin? Papper överlever nog det mesta. Eller så skulle man kunna sälja skrivmaskinen för grova pengar och leva lyckligt resten av sina dagar? Maskinen på bilden kallas för skrivkulan och blev konstruerad omkring 1870 av Rasmus Malling Hansen. För några år sedan såldes en sådan i orginalskick för drygt 1 miljon kronor på en auktion. Fast jag tror inte att min skrivmaskin skulle gå för lika mycket. Jag kan nöja mig med att mina böcker ger mig lika stora royalties. Jag är ju en enkel människa med små krav på livet.

***

Stare marzenia

Pisalam od zawsze. Wiersze, opowiadania, pamietniki. Moje pierwsze opowiadanie napisalam jak mialam 8 lat. Pisalam je recznie w grubym zielonym zeszycie, ktory sie gdzies zagubil. Dlugo nie moglam pojac zalet pisania na maszynie. Slowa maja wieksza moc jesli ja je pisalam wlasnorecznie. Teraz jednak pisze wszystko na moim komputerze i przezywam czarna rozpacz za kazdym razem kiedy ten sie wali. Moze nalezaloby wyciagnac stara maszyne dziadka? Papier przezyje chyba wszystko. Albo moze sprzedac maszyne za grube pieniadze i zyc szczesliwie przez wszystkie swoje dni. Maszyna na zdjeciu zostala skonstruowana okolo 1870 przez dunczyka Rasmus Malling Hansen. Pare lat temu sprzedano orginalny egzemplarz w dobrym stanie na aukcji za okolo miljon koron. Nie sadze jednak aby moja maszyna byla tyle warta. Moge sie zadowolic tym, ze moje ksiazki przyniosa mi tyle samo dochodow. No coz, jestem prostym czlowiekiem z niewielkimi wymaganiami.

O tysta ensamhet

O tysta ensamhet
Var skall jag nöjen finna?
Bland sorg som ingen vet
Skall mina dar förrinna.
En börda tung som sten
Mig möter vart jag än går.
Bland tusen finns knappt en,
Som kärlek rätt förstår.

Ibland lyfter jag blicken och förväntar mig att få se Tusse där han brukade ligga. Men då ser jag bara en ensam Lucy sova. Jag undrar hur mycket hon förstår, hur mycket hon saknar sin bästis. En svart tröja liggande på golvet kan få mitt hjärta att klappa. Men ibland kan jag känna en skrämmande tomhet inom mig, inga känslor alls. Varken sorg eller glädje. Som om jag var gjord av sten. Men sedan kommer smärtan och klämmer mig om hjärtat. Så starkt att jag får en känsla att jag kvävs.

***

Czasami podnosze wzrok i oczekuje, ze ujrze Tusse tam gdzie on zazwyczaj lezal. Wowczas widze tylko samotna Lucy. Zastanawiamsie ile ona rozumie, jak ona teskni za swoim przyjacielem. Jakas czarna bluzka lezaca na podlodze moze wyprowadzic mnie z rownowagi. Czasami odczuwam kompletna i przerazajaca pustke, zadnych uczuc. Jakbym byla stworzona z kamienia. Potem straszny bol lapie mnie z serce. Tak silny, ze mam wrazenie, ze sie udusze.

Farväl

Jag gick till Tusse. Tog med mig mitt skrivblock, pennor, ljus och vårblommor. Jag var väldigt rädd för att jag inte skulle hitta till hans röse. Men det gjorde jag. Klättrade uppför berget, gick genom skogen och gläntan öppnade sig för mig. Jag tände ljuset och satte mig ner för att skriva. Men ljuset slocknade gång på gång och pennorna ville inte skriva. Jag stannade en stund, la till några stenar som jag hittade i närheten. Sedan lovade jag Tusse att jag skulle komma tillbaka och tog vägen hem. Men jag har aldrig hittat stigen. Jag skulle bara gå nedför berget men ju längre jag gick desto vildare skog hade jag runt omkring mig. Jag gick vilse. Det kunde inte vara sant. Jag tänkte på barnen som skulle komma snart hem. Och en tanke klingade i mitt huvud. Jag skulle dö där. Det fanns bara skog och berg runt mig. Inga spår efter människor. Hur kunde det ske? En väldigt enkel väg hem hade jag ju. Det gick inte att gå vilse där. Men jag gjorde det. Plötsligt blev det självklart. Det var Tusse som ledde mig genom skogarna. Det var priset jag fick betala för att jag offrade hans liv för min egen kärleks skull. Till sist hittade jag en smal stig som var nedtrampad av människor. Magnus-Alv har lärt mig skillnaden mellan människostigar och djurstigar. Stigen måste ju leda någonstans. Men den ledde mig bara genom skog och åkrar. Jag bestämde mig för att försöka hitta till röset. På vägen dit hörde jag trafikljud och följde dom istället. Hela mitt hjärta skrek "förlåt Tusse!". Efter en lång vandring fick jag se villornas tak. Jag var inte långt ifrån Tusses röse. Jag bestämde mig för att gå upp till det än en gång. Men jag har inte hittat det. Jag tror att han vill vila ifred nu. När jag gick ner hem så fick jag en känsla att han satt där uppe i följde mig med sin blick. Och blicken sa "Farväl matte". Farväl mitt älskade kattskrälle.

***

Zegnaj....

Bylam u Tusse. Mialam z soba moj notatnik, dlugopisy, swieczke i wiosenne kwiaty. Obawialam sie, ze nie znajde jego kopczyka. Ale znalazlam. Szlam poprzez las, wspielam sie na gore i moim oczom ukazala sie polana. Zapalilam swieczke i usadlam aby pisac. Swieczka gasla co chwile i dlugopisy nie chcialy pisac. Zostalam jeszcze chwile, ulozylam pare dodatkowych kamieni i zaczelam schodzic w dol do domu. Ale nie znalazlam drogi. Zablodzilam. To bylo niemozliwe, ja przeciez mialam bardzo prosta droge do domu. Bladzilam po gestym lesie i wokol mine widzialam tylko drzewa i skaly. Myslalam, ze tam przyjdzie mi umrzec. Balam sie o dzieci, ktore mialy wrocic do domu. Nagle to wszystko stalo sie oczywiste. To Tusse sprawil, ze ja bladzilam po lesie. Ta cene musialam zaplacicza to, ze ofiarowalam jego zycie na rzecz mojej wlasnej milosci. Cale moje serce krzyczalo "wybacz". Po pewnym czasie odkrylam sciezke wydeptana przez ludzi. magnus nauczyl mnie roznicy pomiedzy scezkami, ktore wydeplatli ludzie i zwierzeta. Scezka musi przeciez gdzies prowadzic. Moja prowadzila mnie przez lasy i pola. Postanowilam odnalezc droge do kopczyka. Po pwenym czasie uslyszalam odlglosy samochodow i skierowalam sie i ich strone. Po dlugiej wedrowce ujrzalam dachy domow. Zpelnie niedaleko od kopczyka. Chcialam tam wejsc jeszcze raz ale juz nie odnalazlam Tusse. Wydaje mi sie, ze on chce spac w spokoju. Jak schodzilam z gory to odnosilam wrazenie, ze tam na szczycie siedzial moj kot i odprowadzal mnie wzrokiem. I jego wzrok mowil "zegnaj opiekunko". Zegnaj moj ukochany kocie.

Sorgfåglar

Mitt hem är så tomt. Någonstans i ögonvrån ser jag Tusse. Men han finns inte längre här. Han ligger där uppe på berget. Alldeles ensam. Det sägs att man ska tillåta sorgfåglarna flyga över ens huvud men man ska aldrig tillåta dom att bygga sitt bo där. Sorgfåglarna sitter nog på mina axlar och hackar mig i nacken. Jag vet inte hur man gör för att gå vidare. Men jag vet att skrivandet kan lätta på bördan. Så idag har jag skrivit.

Så vi satt där, du och jag. Din blick blev frånvarande men andningen var igång. Jag grät. Jag ville skaka om dig, ge dig livet tillbaka, ångrade att jag inte gav dig en chans att leva i Eskilstuna. Men du min älskade sjuke tjockis, du skulle vantrivas och bli ännu sjukare. Du skulle lida… Istället valde jag att lida själv. Jag satt där och kände hur mitt hjärta höll på att dö. Tillsammans med ditt. När klockan närmade sig 10 blev jag tvungen att gå på toaletten. Jag bad Magnus om att hålla dig en liten stund. I korridoren mötte jag veterinären. Jag berättade om för henne att du andades än och hon sa att då får du en spruta till. När jag kom tillbaka så låg du på bordet och de sa till mig att du dog. Du behövde ingen extra spruta. Veterinären lyssnade på ditt hjärta och sa det blev tyst. Så du kämpade med döden så länge du fanns i mina armar men när den närheten försvann så gav du upp. Alltid, alltid fanns det ett speciellt band mellan oss. Vi kunde förstå varandra så väl, du var som mitt barn. Du såg ut som en katt men du var så mycket mer.

***

Ptaki rozpaczy

Moj dom jest taki pusty. Gdzies w kacie oka widze Tusse ale jego tutaj nie ma. On lezy tam na gorze. Zupelnie sam. Powiadaja, ze czlowiek powinnien pozwolic ptakom rozpaczy przelatywac ponad glowa ale nie powinno sie im pozwolic na budowanie gniazdna na glowie. Moje ptaki rozpaczy siedza mi na ramieniu i dzibia mnie w kark. Nie wiem jak sie robi jesli chce sie dalej zyc. Wiem jednak, ze zawsze, jak mi bylo ciezko to ulge przynosilo pisanie. Dzis pisalam wiec.

Siedzielismy tam, ty i ja. Twoje oczy zaszly mgla ale jeszcze oddychales. Plakalam. Chcialam potrzasnac toba, dac ci twoje zycie z powrotem. Zalowalam, ze odebralam ci szanse na zycie w Eskilstuna. Ale moj kochany tlusciochu. Rozchoowalbys sie jeszcze bardziej. Cierpialbys. W zamian za to wybralam aby sama cierpiec. Siedzialam tam i czulam jak moje serce umieralo. Razem z twoim. Okolo dziesiatej musialam wyjsc do toalety. Poprosilam Magnusa aby cie potrzymal. Na korytarzu natknelam sie na weterynarza. Powiedzialam jej, ze ty jeszcze oddychales. Zdecydowala sie aby dac ci drugi zastrzyk. Jak wrocilam do ciebie to lezales na stole. Powiedzieli, ze umarles. Nie potrzebowales drugiego zastrzyku. Weterynarz osluchiwala twoje serce i powiedziala, ze jest cicho. A wiec walczyles ze smiercia tak dlugo jak lezales w moich ramionach. Jak i ta bliskosc znikla to poddales sie. Zawsze, zawsze istniala pomiedzy nami bardzo silna wiez. Rozumielismy sie, byles niczym moje dziecko. Miales wyglad kota ale w rzeczywistosci byles kims wiecej.

4 april 2006

Idag har min älskade fetklump somnat ifrån mig. Med honom dog en stor bit av min själ. Sov gott Tusse.

Moj kochany tluscioch zasnal dzis w moich ramionach. Razem z nim umarla duza czesc mojej duszy. Spij spokojnie Tusse.

Efter pausen

Ja, en vecka har gått och jag har inte skrivit ett ena ord i bloggen. Orsaker var många, här kommer några avgörande:

• Alven har stulit all min uppmärksamhet. Det är faktiskt en konst att lyckas hamna vid datorn när han är i närheten. Samidigt som man inte får låta honom gå helt obevakad. Han fick tag i en skiva med "Mindre fina bilder", alltså bilder som aldrig bör se dagens ljus. Han blev så nyfiken och tänkte sätta på datorn. Och jag fick kämpa med klor och tänder för att han inte gjorde det. Det var ett riktigt slagsmål mitt i natten. Barnen blev väckta, datorn fick sig en omgång, strömmen gick av.... ja, en riktig mardröm.
• Ett par dagar i Hindås på en kurs som var upplagd för att passa berusade människor. Man har svårt att tro att människor som åkte till kursen med stora, klingande gröna påsar från Systemet är samma människor som under dagarna predikar om pedagogiska principer och förhållningssätt.
• Min bärbara blev ovanligt sjuk. Jag har alltid tyckt att det är något skumt med mina pojkvänner om de får tillgång till mina datorer. Det luktar sabotage på långt håll. När jag åkte till Hindås så var min dator pigg och allert. När jag kom hem så var han helt död och det slutade med att vi formaterade den. Mest orolig var jag för routern som jag hade tidigare så mycket problem med. Så pass mycket att jag fick förnedra mig och be Herr Pedant om hjälp. Att göra om det skulle innebära självmord. Vilken tur att Alven har mer tålamod. Hela söndagen hade han suttit och grejat och blåste liv i min maskin på nytt.