Jag och turkos

Jag har blivit kär i turkosblå färg. Det är nog lite galet men jag tror att när Gud skapade färgen då tänkte han just på mig. Jag har blivit så svag att jag köpte till och med en turkos ögonskugga. Jag som aldrig sminkar mig. Jag får väl ha den som ögongodis om inte annat.

När det var dags att välja kläder till en kommande bröllopsfest då var det självklart att det skulle bli något i turkosblått. Svårare blev det dock när jag började fundera på vilken väska jag skulle ha med mig. Min egen väska är stor (för att rymma både kameran, böcker och annat livsviktigt) samt brun (jag köpte den innan jag blev kär i turkos). En sådan väska kan man inte ha på ett bröllop. Jag var ute efter en romantisk påse där näsdukar och skavsårsplåster får plats. Både det ena och det andra är bra att ha på ett bröllop. Eftersom jag hittade inget som motsvarade mina förväntningar så sydde jag en själv. Här får ni se några bilder på påsen...

Templet med 1000 speglar

"Det var en gång en hund som hörde talas om ett tempel där det fanns 1000 speglar. Hunden blev nyfiken och bestämde sig för att uppsöka templet. Så gav han sig iväg. En dag var han framme. Han öppnade sakta dörren till templet och klev in. Men vad fick han se? En massa andra hundar hade kommit dit! Alla tittade misstänksamt på honom. Ja, de såg rent av farliga ut. Alla stod med svansen mellan benen. Hunden skyndade sig ur tempelt och bestämde sig för att aldrig mer gå dit.

Det var en gång en hund som hörde talas om ett tempel där det fanns 1000 speglar. Hunden blev nyfiken och bestämde sig för att uppsöka templet. Så gav han sig iväg. En dag var han framme. Han öppnade sakta dörren till templet och klev in. Men vad fick ha se? En massa andra hundar: alla tittade vänligt och nyfiket på honom. De började till och med vifta på svansen. Hunden gick därifrån, lycklig. Han bestämde sig för att återvända till templet många gånger."

***

Det här är en gammal buddisk myt som jag fick höra vid något tillfälle. Jag berättar den för mig själv då och då. För att påminna mig om det viktiga: vikten av en positiv inställning till saker och ting. Ibland känns allt så mörkt och dystert och då förutsätter jag att allt, ja, hela mitt liv, ska gå åt skogen. Så är det ju inte alls. Idag, precis idag, är en sådan dag, då jag har all anledning till att tycka att allt luktar skit. Men det gör jag inte. Jag har lärt mig att balansera negativa känslor, i alla fall till en viss del. För allt är inte skit, jag har så mycket annat som jag är så glad för. Barnen, min käre Magnus, mina nya soffkuddar, mina vackra ögon, dillen som har tagit över rabatten. När jag tänker på alla stora och små gåvor som jag har fått av livet då får jag vingar. Mitt i eländet upplever jag ett lyckorus.

Mönster

Idag har jag lärt mig att göra egna mönster i PS. Det är jättepilligt men inte alls så svårt. Jag blir så häpen varje gång jag lär mig programmets nya funktioner. Samtidigt är jag medveten om att jag har bara skrapat på ytan av alla möjligheter. Jag önskar jag kunde gå någon bra kurs för att lära mig allt detta. De kurserna som finns handlar mest om de allra grundaste grunder, resten måste man nog hitta och lära sig på egen hand.

Om ni vill testa själva så besök House of Art. En blogg med massor med olika kreativa tips, både på polska och engelska.

Färg och struktur

Varmt

Jag tror att jag ska cykla till någon leksaksaffär och köpa en sådan liten vattenpool. Den ska jag fylla med vatten och sedan ska jag köra ner huvudet i det. Min hjärna når nämligen smältgränsen på grund av den otroliga värmen som vi har fått. Med en hjärna som smälter kan man vara varken kreativ, social eller ens trevlig.

Glassiga kramar på Er där ute!

Sol, vind och vatten.

Väderprognosen har lovat sol så vi har lastat på kanadensaren, köpt lite god mat och åkt till Stendörren. En hel dag ute på sjön! Vi hittade egna öar där vi fikade och solade. Vi ångrade att vi inte hade tagit med tältet. Jag kan inte tänka mig en ljuvligare kväll än den ikväll. Magnus vågade sig på ett havsbad. Jag badade med, dock ofrivilligt. Jag halkade på en av de hala stenarna och åkte ner på rumpan. Det enda jag tänkte på var kameran som jag höll i handen. Som tur var så var det inte så djupt. Kameran klarade sig galant. Jag räknar med något enstaka blåmärke :)

Ringblomman

Leksaker genom tiderna

Idag har vi besökt Tidö Leksaksmuseum, det första och största leksaksmuseet i Sverige. På två våningar ryms en otrolig samling av leksaksbilar, trampbilar, båtar, flygplan, dockor, bokmärken, dockhus, barnböcker, spel, hushållsapparater i miniatyr, teaterlådor, laterna magica. Man blir helt yr av att titta på alla dessa fina saker. Som vanligt blir jag förundrad över hur allt detta har överlevt i 100 år. Någon måste ha varit rädd om sina leksaker...

Fria händer

När jag går ut på längre promenader med Nosan då vill jag ha vatten med mig. Problemet var att då fick jag bära på min vattenflaska. Att ha händerna upptagna när man snubblar eller när man vill fota är lite besvärligt. Men då har jag kommit på jättebra lösning. Jag har sytt en flaskhållare och den fungerar utmärkt. Hållaren sydde jag i ull som jag kardade och tovade själv.

Det är så svårt att tro att den feta och smutsiga ullen som jag fick på en fårgård har blivit till en sådan praktisk sak. Jag trodde att jag kardade ett stort ullberg. När jag väl hade tovat den kardade ullen då fick jag en bit som var lite större än ett A4 - ark. Jag kände mig lite snopen för jag hade planer på att tova ett par vantar :) Och nu har den blivit en flaskhållare.

DinoNews

För några dagar sedan fick jag ett mail från Mona som har vunnit den förvirrade dinodraken. I mailet bifogade Mona ett par bilder på Dino och nallen Kadaffi och Hunden. De verkar trivas ihop hur bra som helst. Dino har blivit en riktig globetrotter. Tack Mona för bilderna!

Plötsligt fick jag lusten att sy ett helt dinosgäng. Det blev fyra mjuka och goa dinosar som har hamnat på leksakshyllan i min Recycle Shop.

Tårtor

Min käre Magnus fyller år idag och vi har haft tårtkalas.

Den yngsta gästen på tårtkalaset var Nova, en liten och alldeles underbar guldklimp. När man håller henne i sina armar så fylls man av så ljuv värme.

Jag ville ta bilder på tårtorna och skryta lite men tyvärr, de blev uppätna innan jag hann lyfta kameran. Magnus har gjort sina tårtor alldeles själv. Han geggade och geggade och jag undvek köket. Men tårtorna blev jättegoda och det är därför jag ville skryta "Titta världen vilken karl jag har, ho ho ho".

Ni får helt enkelt tro på mig :)

Saker jag vill uppleva

Då och då får jag panik när jag upptäcker hur fort tiden går. Bara för några år sedan trodde jag att jag skulle kunna hinna med allt jag ville och lite till. Men inte nu längre. När jag tänker på timmar som blir till dagar och dagar som blir till år då är det klart för mig att tiden är inte alls så obegränsad som jag trodde. Jag tog papper och penna för att skriva ner saker som jag vill göra/uppleva under min livstid. Det blev dock genast svårt. Begreppet livstid är ju enormt och att skriva ner allt jag önskar mig skulle kunna ta alltför mycket av den dyrbara tiden. Så jag har förenklat det hela och skrivit ner vad jag vill uppleva inom de närmaste 10 åren.

• Resa! Färöarna, Tibet, Irleand, Gotland, Bornholm. Jag vill vandra, cykla, paddla. Jag vill besöka gamla kyrkor och icke turistiska matställen. Jag vill insupa andra kulturer, dofter och vyer.

• En stark kropp, det vill jag ha! Just nu liknar jag en livlös säck som jag släpar runt. Stopp! Jag vill ha muskler, spänst och rosiga kinder.

• Jag vill lära mig baka världens godaste jordgubbstårta. Sedan vill jag bjuda alla mina grannar på den. Jag vill kunna sitta tillsammans med andra, skratta och prata utan att hela tiden tänka på att andra kanske tycker att jag är dum, tjock, löjlig, ja, vasomhelst.

• Jag vill utveckla min kreativitet och kunna försörja mig på det. Fotografera, skriva, berätta, hantverka. Jag vill bli inspirerad och jag vill kunna inspirera andra.

• Någonstans ute på en öde ö vill jag slå upp ett tält, tända en brasa och bara titta på natthimlen.

• Jag vill lära mig massor med nya saker. Vektorgrafik, haiku, franska, orientering i okänd terräng, dykning.

Det är tveksamt att jag hinner med allt. Men jag hoppas att om tio år kan jag bocka av åtminstone ett par saker från den här listan. Livet är för kort för att spara allt till dagen då vi har tid. I alla fall mitt liv.

Bättre bakom kameran

Jag är en usel modell och tycker att det är så jobbigt att stå framför kameran. Och så blir jag väldigt irriterad när fotografen säger " men gör nåååt". Som vadå? Här försöker jag visa för Er den nya väskan som finns i min Recycle Shop.

Jag har just nu kommit på att det var så länge sedan jag var på någon fotoutflykt. Ni vet, när man ger sig iväg för att fotografera och inte för att enbart dokumentera. Det måste jag göra snart för nästa månad har jag utställning plus att jag deltar i Sommarsalongen (jag ska lämna 5 bilder som har blivit tagna under sommaren). För tillfället har jag väldigt få bilder för jag har knappt lämnat min kaotiska pysselhörna.

Om att skapa

Jag sitter just nu och jobbar med mitt nästa återvinningsprojekt. En del av det är att måla om en papplåda. Det låter hur enkelt som helst och jag vill nästan säga " titta, en papplåda, lite färg och vips!". Men så enkelt är det inte. Jag har jobbat med min låda i nästan en vecka. Först för att laga skavanker och nu håller jag på och grundmålar den.

Man kan lätt tro att återvunna ting är lätta att åstadkomma. Det låter så enkelt när vi pratar om att göra nytt av gammalt. Något man gör på sekunden, utan att tänka till. Klipper sönder en tröja, häller på lite färg, syr ihop några lappar.

För mig är återvinning ett sätt att blåsa nytt liv i bortglömda, livlösa saker. Jag vill inte skapa skräp av skräp. Men jag tar gärna andras skräp och förvandlar det till vackra ting. Vackert enligt mig är inte alltid vackert för andra. Jag tycker dock att det är viktigt att skapa sådant som jag själv tycker om. Då lägger jag mitt hjärta i det jag gör. För om jag skulle göra saker som jag inte tyckte var vackra så hur skulle jag kunna förvänta mig att andra gillade dem?

Återvinning är inte bara en miljötrend. Det är unik design, konst och hantverk som kräver tid och hårt arbete.

Skaparprocessen är lång. Först kommer själva idéen. Det är bara en rå och obearbetad tanke. Jag går runt med min tanke och formar om den till ett projekt. Det kan ta timmar och det kan ta dagar. Ibland veckor. Sedan försöker jag förverkliga idéen. Ibland visar det sig att till ex färger som jag har valt, stämmer inte. Jag måste börja om själva tankeprocessen. Jag sprider färger, tyger, papper, verktyg runt omkring mig och föröker hitta nya lösningar. Sätter igång på nytt. Skapar bit för bit för att till slut känna den oerhörda glädjen av att bli klar!!!!

Vargatimmen

Jag har vaknat före fyra och försökt att somna om. Efter en timme av tappra försök gav jag upp, gjorde mig en kopp te och satte mig vid datorn. Jag har hittat Eugenio Recuencos portfolio och blivit så tagen av hans bilder. Så vackra, genomtänkta, sagolika. Mitt i vargatimmen dras jag in i hans värld.

Foto: Eugenio Recuenco

Lyxhustrun syr tygbollar

Idag har vi besökt D&M. För några dagar sedan hade de ett poolparty och spår av det kunde man se i deras pool. Fast Ni måste väl medge att det är rara spår, eller hur?

Min Sara älskar allt som har med vatten att göra så hon började dirket leka med bollarna. Hon tyckte dock att det var för kallt för att bada. Jag måste bjuda mig till D&M en varmare dag. Jag har inget emot att ligga i poolen och dricka ett glas champagne. Jag har nämligen konstaterat att jag börjar gilla bekvämligheter och en gnutta... hm, hur ska jag säga det? Lyx? Magnus påstår att en hippi (alltså jag) har omvandlats till en lyxhustru. Kanske har han rätt? Jag vet inte vad det beror på. Stigande ålder? När jag var yngre kunde jag sova var som helst. Nu vill jag sova i mjuka och sköna sängar. Som yngre drack jag och åt vad som helst. Nästan. Nu gillar jag "vuxna" smaker som mackor med mozzarella, soltorkade tomater, basilika och Prosciutto. Det är kanske en av livets många faser. Det är ingen idé att kämpa emot. Det är bara att ta emot och njuta.

Bollar är nog dagens tema!
Jag har sytt några tygbollar som jag har lagt ut i min lilla Recycle Shop.

666

Idag bloggar jag för sexhundrasextiosjätte gången!

Jag har sytt några nya väskor som har väntat på fint väder för att bli fotograferade och lagda på hyllan i min Recycle Shop. Idag har jag inte kunnat vänta längre och cyklade till stan med väskorna. Det regnade så klart och jag är tacksam för att min kamera har den berömda vädertätningen.

Vikingamarknad på Selaön

Idag har vi varit på Selaön, på Vikingamarkanden. Vi var där förra året med och då åt vi grillat vildsvin och drack mjöd. Det ville vi ta i repris men tyvärr, mjöd var redan slut. Synd, synd för det var så gott ju. Men grillat vildsvin, rotsaker och bulgur blev vi inte utan. Magnus tittade på båtar och jag tittade på hantverk. Jag tittade på vad folk tillverkade och hur mycket de ville ha för sina varor. Ett hett ämne för mig just nu.

Här kommer ett vilt partytips, en riktig isbrytare. Vikingarna på Selaön kallar det för elefanten. Hälften av deltagarna ställer sig i ett led och tar varandra om midjor och böjer sig fram. Sedan får de andra, en efter en, hoppa på de framåtböjda kompisarna. Så där:

Viktigt att man inte ramlar ner eller välter de andra. När alla har hoppat upp då ska elefanten börja gå. Utan att falla i bitar. Testa!

Nosan träffade en kompis. Det är fascinerande att se på hur hon reagerar på hundar som liknar henne. Hon blir så glad och lekfull. Annars är hon väldigt svårflörtad.

Inträdeavgiften till marknaden var på tok för hög. 60 kr per skalle och vi var ju fem! Men det var nog tur att jag betalade det :)

Köttbullatips

Det minst roliga med köttbullar (enligt mig) är själva stekningen. För mycket fet, för mycket os och inte så sällan brända på någon sida köttbullar.

Numera steker jag mina köttbullar inne i ugnen. Jag lägger dem på en plåt. Det behövs inget fet på plåten eftersom köttfärs innehåller själv ganska mycket av den varan. Efter ca 20 min i ca 200 grader är allt klart. Under den tiden kokar potatisen och det enda som kräver min uppmärksamet är sås och sallad.

I mina köttbullar brukar jag använda kruska kli istället för ströbröd. Mycket nyttigare (och billigare). Jag smaksätter köttbullar lite efter humöret. Idag har jag blandat basilika och feta-ost in i färsen. Till sist strödde jag sesam över köttbullarna.

Mora Träsk har gjort en låt som ALLTID går hem hos ALLA förskolebarn. När jag jobbade på förskolan var Köttbullelåten den mest spelade. Om och om igen. Om sanningen ska fram så går den låten hem även hos mig. Så här får ni ett litet klipp för att lyssna på medan ni rullar era bullar.

En dag på stranden

Någon gång under morgonkaffet bestämde vi oss att åka till stranden. Jag slängde mig på cykeln för att cykla till ICA och köpa några ostfrallor (mina favoriter i bröddisken) och en baddräkt. Jag har blivit en riktig strandundvikare och därför äger jag ingen lämplig klädsel för det ändamålet. Jag orkar inte ligga på filten och stekas i många timmar. Ännu mindre orkar jag bada i kallt vatten. Men idag... Idag försökte jag minnas hur roligt jag brukade ha som liten på stranden. Jag blev så nostalgisk att jag köpte en baddräkt.

Sedan åkte vi till stranden. Jag badade inte, vatten var ju kallt. Men vi spelade kort och barnen fuskade. Nosan badade. Vi åt ostfrallor och glass. Vi umgicks och hade roligt. Jag fotade familjen och sedan bad jag min käre Magnus att ta ett kort på mig och barnen. Oftast är det jag som står bakom kameran så jag har egentligen väldigt få bilder på mig själv. Jag var väldigt tydlig i min önska att inte ta kort på min mage. Och vad gör min älskling? Bam och tar ett kort på mina valkar. Och sedan påstår han att det inte är valkar utan mina kvinnliga former. Så det där kortet får ni inte se! Istället lägger jag ut en bild på min skugga. Heja skuggan! Den är VÄLDIGT smickrande! I synnerhet om man ställer sig i rätt vinkel.

Om ni tittar noga på bilden ovanför då kan ni få se att Magnus bär på "någon". Det är Nosan han bär på. Nosan är en riktig badkruka. Jag har sett hundar som blir som tokar när de får se vatten. Men inte Nosan. Hon föredrar att sola. Fast Magnus kör lite simträning med henne då och då.