tisdag 28 februari 2006

12 timmar....alldeles för länge

Idag har jag jobbat i 12 timmar och känner mig både väldigt trött och stelfrusen. Okreativ är jag också....
Pracowalam dzisiaj 12 godzin i jestem zmeczona och sztywna z zimna. Oraz bardzo okreatywna...



Alvens stövlar




Mina tofflor




Mina tofflor och kockens träskor

måndag 27 februari 2006

Lite undrande....



Marva har frågat mig om jag inte hade sett en blå bok med rosa saker på. Hon ville stoppa boken i min väska för hon tyckte att jag bör läsa den. Men jag såg inte ngn sådan bok. Marva letade frenetiskt bland sina saker och sedan fick jag se henne smyga fram till min väska. När hon hade smygit klart så rusade jag för att kolla vad det var för klok bok.
"LILLA SNOPPBOKEN"

Behöver jag verkligen läsa sånt?

"Snoppen är konstig. Den ser ut som en gubbe med elefantnäsa och hängöron. Och i öronen finns det en fabrik som tillverkar människor. I två små påsar. Det tänker man inte på när den hänger och slänger där mellan bena".

Näää, det gör man inte. Inte om man är kvinna i alla fall. Jag undrar dock hur det känns. Kanske likadant som två bröst utan behå under ett träningspass?

Marva zapytala sie mnie czy ja nie widzialam niebieskiej ksiazki z rozowymi rzeczami. Ona chciala wsadzic ksiazke do mojej torby bo wedlug niej powinnam te ksiazke koniecznie przeczytac. Ale ja nie widzialam zadnej niebieskiej ksiazki. Marva zaczela jej goraczkowo szukac. Potem ujrzalam jak Marva zaczela sie skradac do mojej torby. Jak juz pozakradala sie dostatecznie rzucilam sie do ksiazki.

"MALA KSIAZKA O FIUTACH"!

Czy ja rzeczywiscie potrzebuje to czytac?

"Fiut jest dziwny. Przypomina czlowieczka z traba slonia i zwisajacych uszach. W uszach znajduje sie fabryka, ktora produkuje ludzi. W dwoch malych woreczkach. Czlowiek nie zwraca uwagi jak to sie buja miedzy nogami".

Nieee, na to sie nie zwraca uwagi. Przynajmniej jak czlowiek jest kobieta. Ale ja sie zastanawiam jak to sie odczuwa. Moze podobnie jak piersi bez biustonosza podczas treningu?



söndag 26 februari 2006

Gyllene snittet.



Vi gick och kollade fågelholkar. Jag gjorde tappra (väldigt tappra!) försök att klättra upp i "mitt" träd. Sara knuffade på mig men jag föll ner i histeriskt skratt och beundrade min holk från de nedre nivåerna. När vi kom fram till Saras träd så klättrade hon upp utan problem. Vilken orättvisa! Inga fåglar har flyttat in än men inga katter heller så det är alltid en tröst. På vägen hem fick jag se två kvinnor gå över isen. Då ville jag träna mig på det gyllene snittet. Tyckte att var faktiskt ett bra tillfälle men kvinnorna sket i det och förflyttade sig snabbt innan jag hann ställa in skärpan. Taskiga tanter.
Bylismy w lesie aby sprawdzic domki dla ptaszkow. Ja dzielnie (oj jak dzielnie) probowalam sie wspinac po moim drzewie, Sara popychala moj tylek ale niestety, spadlam smiejac sie histerycznie. Sara wspela sie na swoje drzewo bez problemow. Niesprawiedliwosc nie zna granic. Zadne ptaki nie wprowadzily sie jeszcze do domkow. Pociecha jest jednak, ze zadne koty tego tez nie uczynily. W drodze do domu ujrzalam dwie kobiety, ktore spacerowaly po lodzie. Stwierdzilam, ze to dobra okazja aby cwiczyc "Zlote ciecie" ale kobiety olaly to i poruszaly sie predzej, niz ja zdazylam ustawic ostrosc. Cholerne baby.

lördag 25 februari 2006

Lördagssaker



Jag har köpt massor med ullgarn. Ikväll ska jag brodera. En mössa och en halsduk.



Och så har jag bakat en fantastisk kaka. Receptet har jag hittat i "Ekologisk odling & självhushåll på kvinnligt vis".
Man smälter 250 g smör i en långpanna inne i ugnen. Under tiden rör man ihop 5 ägg, 5 dl socker och 5 dl mjöl (behöver inte vispas). Sedan rör man ner smöret i smeten och allt hälls ut på pannan. Sedan tar man ut frysta eller färska bär och frukter och strör på pärlsocker. Om det passar sig så kan man strö på kanel också. 175 grader i 20 minuter. Kakan blir så ljuvligt saftig, kladdig och söt.

No comment

Mitt i natten...



Jag kan inte sova. Sitter här, lyssnar på Sissel och letar efter inspiration. Någonstans ute på nätet. Ett märkligt ställe att leta efter inspiration. Det var så länge sedan jag målade ngt och kom på att jag vill ha en mandala eller ett pentagram på mitt skrivbord. Bilden ovan har jag hittat på nätet, nu minns jag inte exakt var. Men jag tycker om den. En fin dag, när jag har vunnit på lotto (som jag inte spelar) ska jag köpa mig en stor målarduk och nya penslar... Mina penslar är så utslitna och färger har nog torkat ut. Eller ruttnat. Eller blivit flyttande. För några år sedan ville jag gå en kurs i Vedic Art men det har aldrig blivit av. Det är så många saker som jag velat göra... Men mest av allt vill jag uppleva en inre harmoni, någon gång i livet. Och frihet. Mitt liv är så inrutat. Tider som ska passas, räkningar, många olika måsten, stress, datum, komma-ihåg lappar... Och jag vill strunta i allt detta. Leva efter naturens rytmer, sjunga, dansa, gå naken och dö lycklig.

fredag 24 februari 2006

Två världar





Två bilder tagna på samma plats men i två olika världar. Den vuxna världen och barnvärlden. Det enda de har gemensamt är cirkelformer i stora mängder.
Dwa zdjecia zrobione w tym samym miejscu lecz w dwoch roznych swiatach. Swiat doroslych i swiat dziecka. Jedyne co je laczy to okragle formy w duzych ilosciach.

torsdag 23 februari 2006

Vad modig jag är!



På jobbet fick vi en fiskgryta med musslor i. Bara själva konsistensen på musslorna får mig att svimma. Så jag har aldrig smakat det som andra kallar för lyxmat. Men idag... Idag har jag tänkt "nu eller aldrig!" och ätit två musslor. En sak kan jag konstatera. Det var den första och sista gången.



Musslorna har gjort mig helt förvirrad. Jag gick in på kontoret där ledarhunden Angi brukar vänta på sin matte. Jag stirrade på Angi och sprang ut.
- Lotta, Lotta-ropade jag efter min kollega-det är ju inte Angi som är där! Har Angi dött eller?
Lotta gjorde stora ögon och sprang in på kontoret.
- Men Anna, det ÄR ju Angi!
- Har hon krympt eller?
Marva har konstaterat att jag uppträder som en fjortis. Men hon la till att det gjorde hon med när hon träffade sin Micke.
- Då så, då vet du hur det är-sa jag belåten.
- Men du är ju värre!
Dzisiaj w pracy mielismy malze na obiad. Okazalam nad wyraz duzo odwagi bo zjadlam az dwie. Po raz pierwszy i ostatni w moim zyciu. Malze sprawily, ze wszysko mi sie pokrecilo. Weszlam do biura, w ktorym zazwyczaj czeka nasz pies-przewodnik, Angi, na swoja wlascicielke. Gapilam sie na Angi i wybieglam z biura. Zaczelam wzywac Lotte i zadyszana zapytalam sie czy Angi zdechla bo w biurze siedzi jakis inny pies. Lotta wbiegla do biura, spojrzala na psa i stwierdzila, ze to jest Angi.
- Czyzby sie skurczyla?- zapytalam sie na glos.
Marva stiwerdzila, ze ja zachowuje sie jak gowniara. I zaraz dodala, ze ona tez taka byla jak ona spotkala swojego Micke.
- No to wiesz jak to jest- odrzeklam
- Ale ty jestes gorsza.

onsdag 22 februari 2006

Välkommen till verkligheten



Livet på jobbet har en förmåga att svepa in en med sin brutala verklighet. Jag ville bara ligga och titta genom fönstret men då skulle jag definitivt få sparken. Eller så skulle alla bli jätteupprörda så jag hade faktiskt inget val. Jag jobbade och försökte verka samlad. Efter jobbet GICK jag hem, det var kallt och min näsa höll på att trilla av. Men jag har skippat inköp av månadskort och bestämt mig för att gå fram och tillbaka. Jag har gjort en kalkyl på hur mycket jag kan spara om jag går, inte röker, inte sitter på nätet, inte sockrar mitt te... Det är en massa pengar om året.
Zycie w pracy ma dziwne przyzwyczajenie, sciaga brutalnie na ziemie. Chcialam sobie lezec i patrzec przez okno ale pewnie by mnie z pracy za to wywalili wiec ja nie mialam wyboru. Pracowalam i udawalam strasznie skoncentrowana. På pracy POSZLAM do domu. Bylo zimno i myslalam, ze nos mi odpadnie. Odpuscilam sobie kupno biletu miesiecznego i zdecydowalam, ze bede chodzic tam i z powrotem. Zrobilam sobie kalkulacje ile to ja moglabym zaoszczedzic, gdybym chodzila, nie palila, nie okupawala sieci, nie slodzila herbaty. Strasznie duzo pieniedzy...

tisdag 21 februari 2006

Oh....



Vi hängde fågelholkar. Eller snarare Alven hängde dom. Jag stannade kvar på marken och dokumenterade hans arbete.
Jag tittar mig runt omkring. Papper som vi har bläddrat i, temuggar som vi har druckt ur, sängen bäddad av Alven, Nosans filtar....
”I dina händers mjuka fågelbo
Min oro somnar – allt är ro.” /Erik Blomberg/
Zawiesilismy domki dla ptakow. Wlasciwie to on je zawiesil. Ja stalam na ziemi i dokumentowalam cala robote.
Rozgladam sie wokol siebie. Papiery, ktore przegladalismy, kubki z ktorych pilismy, lozko zascielone przez niego, koce na ktorych Nosan spala....

måndag 20 februari 2006

Skillnader



Alven gör tappra försök att lära sig polska. Han vrider munnen åt alla möjliga håll och sedan säger han stolt "Jag älskar dig din gris". Jag viker mig i skratt varje gång han ska säga något.
Han har försökt förklara för mig skillnaden mellan techno och hiphop. Han lyssnar på techno och tycker att hiphop är skräp.
- Vad är det för skillnad mellan techno och hiphop? (jag undrar)
- Hiphop är en massa arga negrer (får man säga så?)
- Och techno? (jag undrar igen)
- En massa arga tyskar.
Fast idag skickade han över mina ryska fyllesånger till sin kompis. Jag blev riktigt upprörd. Folk lär tro att Alven är hos någon Tanja Tuttfia.
On probuje sie dzielnie uczyc polskiego. Wykreca buzie we wszystkie mozliwe strony a potem stwierdza dumny "Kocham cie ty swinio". Zwijam sie ze smiechu za kazdym razem kiedy on probuje cos powiedziec.
On probowal wytlumaczyc mi roznice pomiedzy techno i hiphopem. On uwaza, ze hiphop to smiecie.
- Jaka jest roznica pomiedzy techno a hiphopem? (jestem ciekawa)
- Hiphop to masa rozwscieczonych murzynow.
- A techno?
- Masa rozwscieczonych niemcow.
Ale dzisiaj wyslal swojemu znajomemu moje rosyjskie pijackie piosenki. Bylam bardzo zla bo jeszcze jego znajomi pomysla sobie, ze on jest u jakiejs cycatej Tanji.

lördag 18 februari 2006

Innan jag lägger mig...


Jag skrev inget igår, jag hann inte. Vi gick på besök... Istället för blomma köpte vi en hel kummel och slog in det i blompapper. Det kunde bara Alven komma på.
Ikväll har vi varit i videobutiken som jag i vanliga fall undviker som elden eftersom jag brukar ha försenade obetalda filmer. Vi snurrade runt hyllor och försökte välja någon film och Alven tyckte att det var dåligt att alla låg lite huller om buller. Enligt honom bör jag gå dit då och då och sortera dom lite. Vi hyrde "Tillfällig fru sökes" plus en en påse godis.
Alven ligger och läser en bok om TRAGISKA människoöden. Hon vill, han vill inte, han vill, hon vill inte. Jag måste avbryta honom då och då och fråga om det gick för henne men de bara smyger och smyger de där i boken.
Oooo, Alven har meddelat att "nu kysser dom varandra"... Vi får se hur länge det dröjer innan dom älskar med varandra.

Wczoraj nic nie pisalam bo nie zdazylam. Poszlismy z wizyta i zamiast kwiatka kupilismy cala rybe i zawinelismy w papier do kwiatow. Cos takiego mogl tylko on wymyslic. Dzisiaj wieczorem pojechalismy do wypozyczalni filmow, ktorej to ja sie smiertelnie boje bo ja mam tam zawsze jakies dlugi.
W tej chwili on lezy i czyta ksiazke o jakiejs tragicznej milosci. Ona chce ale sie boi, on chce ale tez sie boi. Od czasu do czasu przewrywam mu to czytanie aby sie dowiedziec jak im tam idzie ale oni tylko wzdychaja.
Oooo, on wlasnie poinformowal mnie, ze oni wlasnie sie caluja. Zobaczymy ile ksiazki uplynie zanim wyladuja w lozku.

torsdag 16 februari 2006

I skogen igen

En underbar dag. Massor med skoj, lek och skratt. Vi gick ut i skogen för att Alven skulle få se bryggan från vilken man kan paddla ut. Tyvärr så låg bryggan helt under snön så man fick inte se så mycket. Istället fick vi se en riktigt sur farbror som rastade sina två pyttesmå hundar. Han hade åsikter om att Nosan inte gick i koppel.





Vad i hela världen gör den där Alven?





Wspanialy dzien, wypelniony zartami i smiechem. Poszlismy do lasu bo chcialam jemu pokazac pomost z ktorego sie rozpoczyna wyprawy kajakarskie. Niestety, pomost byl calkowicie pokryty sniegiem wiec niewiele z niego ujrzelismy. Za to napatoczyl sie pewien stary dziadek, ktory sie czepial, ze Nosan biega bez smyczy.

tisdag 14 februari 2006

Tisdag


På förmiddagen gick vi till mitt jobb. Eftersom jag har plågat alla jag känner med berättelser om Alven så passade det sig bra att de fick träffa mannen i fråga. Sara tycker om att gå med Nosan i koppel för då kan man skämma bort Nosan med godis.



Alven har spelat på min djembe. Vad duktig han är!
Przed poludniem poszlismy do mojej pracy. Chcialam wszysktim przedstawic Jego! Sara lubi chodzic z Nosan na smyczy bo wtedy mozna ja rozpieszczac smakolykami. A potem on gral na moim djembe. Zdolny!

måndag 13 februari 2006

Alvfötter

Oh, vad svårt det har varit att välja en bild idag. Jag har plågat Alven och han visade så mycket tålamod framför min kamera. Han tycker att bilden på alvfötter är ok så den får vara med i bloggen. Alven ville att jag skulle photoshopa bilden en aning men fanken heller. Hans fötter är snygga som de är. Ingen Photoshop här inte.






söndag 12 februari 2006

I skogen och på isen

Några bilder från vår promenad i närliggande skog.



Lillan



Alven



Pysen



Nosan.

lördag 11 februari 2006

En Alv hemma hos mig...



Alven har kommit! Nosans möte med våra katter gick smärtfritt. Förvisso är Nosan vad vid katter men mina katter har aldrig hälsat på en hund. De är fortfarande på sin vakt men de brukar inget våld och snart är dom nog bästisar allihopa.
Och Alven... han är så fin. Han har haft fågelholkar med sig och hjälpt barna att bygga dom.
Przyjechal! Spotkanie Nosan z naszymi kotami przebieglo bezbolesnie. Nosan jest obyta z kotami ale nasze koty nigdy nie spotkaly sie z jakims psem. Jeszcze trzymaja sie na odleglosc ale nie stosuja zadnej przemocy i pewnie niedlugo zaprzyjaznia sie z soba.
A on... on jest taki cudowny. Przywiozl z soba budki dla ptakow i pomogl dzieciom je budowac...

fredag 10 februari 2006

Misshandlad Pys



Pysen blev misshandlad. Av sin egen mamma, dvs mig. Vi brottades och jag hade försökt att tillämpa lite judo /he he he/. Vi snubblade. Pysen ramlade, jag på honom med mitt knä under hans öga. Stackarn, det måste ha gjort ont. Men han är så klok. Gråtande sa han att sånt händer när man leker.
Smarkul zostal pobity. Przez swoja wlasna matke! Bilismy sie na zarty. Ja probowalam zastosowac jakis chwyt judo /he he he/. Potknelismy sie. Smarkul upadl, ja na niego z kolanem pod jego okiem. Biedak, to musialo bolec. Ale on jest taki madry. Przez lzy powiedzial, ze takie rzeczy sie zdazaja jak czlowiek sie bawi.

torsdag 9 februari 2006

Snart, snart...



Bara en dag kvar... Som jag har väntat...

onsdag 8 februari 2006

Fast det där med att vara normal...



Jag läser just nu "Ekologisk odling & självhushåll på kvinnligt vis" av Anna-Maj Hermansson Wandt. Så här skriver hon om sig själv och sin man Esbjörn:

"Var vi bara två helt tokiga människor som funnit varandra? Jag undrade ofta om vi var två "galna" som gick omkring och trodde att vi var "normala", för att vi var lika "galna" båda två. Ibland var självförtroendet på topp och då kändes det som om "alla gick i fel takt, utom vi!"
Egentligen är det väldigt svårt att avgöra vem som är normal och vem som är galen. Och vem sätter upp kriterier för varje kategori? Jag föredrar att vara galen i andras ögon och lycklig än tvärtom.

Städa, inte städa.



Min väninna kom viftande med en lapp
-Anna, ska vi på Vivagina imorgon?
-Nää, jag måste städa
-E du go eller? Du städar ju aldrig.
Vad tror folk om mig egentligen? Visst städar jag. Ibland. Sedan kommer barnen och stökar igen så det syns inte att jag har städat. Men faktum är att varken igår eller idag har jag hunnit med en sådan jordisk syssla som städning. Jag lär inte hinna med det imorgon heller. Men jag minns tider då jag städade. När Herr Pedant skulle komma. Då rensade jag hemmet med klorin och resten tvingade jag i mina garderober som jag sedan spikade fast. Fast Herr Pedant tyckte nog inte om min städning ändå. Om bara folk visste hur jag kan ibland anstränga mig för att verka...hm hm, normal. Men det går inte att undgå sanningen. Jag och normal är två begrepp som tillsammans bildar en paradox.
Moja kolezanka przyleciala wymachujac jakims swistkiem
-Anna, pojdziemy jutro do teatru?
-Nie, ja musze sprzatac.
-Oszalalas? Przeciez ty nigdy nie sprzatasz!
Co ludzie sobie o mnie mysla? Jasne, ze sprzatam. Czasami. Potem dzieci balagania i nie widac, ze ja sprzatalam. Faktem jest jednak, ze ani wczoraj ani dziesiaj nie zdazylam z taka przyziemna czynnoscia jak sprzatanie. I pewnie jutro tez nie zdaze. Ale pamietam czasy kiedy to ja faktycznie sprzatalam. Jak Pan Pedant mial przyjsc. Wowczas odkazalam mieszkanie chlorem a reszte wciskalam w szafy, ktore potem zabijalam gwozdziami. Ale pewnie Pan Pedant nie lubil mojego porzadku pomimo wszystko. Jakby ludzie wiedzieli ile ja czasami sie namecze, zeby wyjsc na...hm hm normalna. Ale ja i normalna to dwa pojecia, ktore razem tworza paradox.

tisdag 7 februari 2006

På rasten...



Byta bajsblöjor, torka rinnande näsor, krama gråtande barn, lösa konflikter... En vanlig arbetsdag. Och allt detta ska göras med änglalikt tålamod. På min rast ville jag bara ut. Jag gick i djup snö och viftade med kameran åt höger och vänster. Och upp och ner. Och så fick jag syn på det första vårtecknet. Vide!
Zmieniac pieluchy, wycierac cieknace nosy, przytulac placzace dzieci, rozwiazywac konflikty. Moj normalny dzien pracy. I to wszystko trzeba robic z anielska cierpliwoscia. Na mojej przerwie chcialam tylko na dwor. Lazilam po glebokim sniegu i wymachiwalam aparatem na lewo i na prawo. I w gore i w dol. No i ujrzalam pierwsze oznaki wiosny. Bazie!

måndag 6 februari 2006

Titta, det är ju han!



Förra vecka skickade jag en del bilder till framkallning. Idag har dom kommit. Jag och Sara slog oss ner i soffan för att titta på bilderna. Det kändes så mysigt att titta och prata om våra minnen (en del av bilderna har några år på nacken). Så jag tog fram kameran för att ta kort på tösen. Medan jag var fullt koncentrerad på vad jag såg i sökaren så sa Sara:
- Men titta, det är ju han!!!!
- Yhm, yhm.
- Tycker du att han är söt?
- Jaaaa....
- Har han msn?
- Ja- jag börjar ana oro.
- Får jag hans namn?
- Aldrig i livet!
När jag var klar med kameran så gick jag tillbaka till Sara, tog en bunt med bilder och bläddrade mig fort till Alven.
- Sara, tycker du att han är söt?
Och så höll vi på i en timme.
W zeszlym tygodniu wyslalam sporo zdjec do wywolania i dzisiaj dostalam odbitki. Jag i Sara rozsiadlysmy sie na kanapie i ogladalysmy zdjecia i wspominalysmy /czesc zdjec ma pare lat na karku/. Chcialam uwiecznic te chwile i chwycilam za aparat. Podczas gdy ja bylam silnie skoncentrowana na tym co ja widzialam w wizjerze to Sara wypalila:
- Ale popatrz, to przeciez jest on!
- Yhm, yhm.
- Uwazasz, ze on jest ladny?
- Taaaak....
- Czy on ma msn?
- Tak- tu zaczelam sie niepokoic
- Daj mi jego adres.
- Nigdy w zyciu.
Jag skonczylam fotografowac to wrocilam do Sara, wzielam pare zdjec i szybko odnalazlam jego zdjecia.
- Sara, uwazasz, ze on jest ladny?
I tak przez godzine.

söndag 5 februari 2006

Tokig



Jag blir helt knasig. Jag har tänkt begära VAB hos försäkringskassan. Förut kunde man klicka på en länk på deras hemsida, fylla i barnets personnummer och de skickade hem blanketterna. Nu har dom "förbättrat" tjänsten och hocus pocus, man kan söka ersättning direkt på nätet. Men då behöver man elektroniskt ID. Något jag inte har och inte har jag saknat det heller. Men ok, jag gör ett försök. Klickar mig fram till FSBs hemsida och försöker göra en beställning av BankID. Och nu ska jag bestämma uppgifter för mitt ID och trycka på OK. Men sidan är ju till hälften vit. Då är det inte lätt att trycka på ngn OK-knapp. Så jag bestämde mig för att ringa försäkringskassans servicenummer för att beställa blanketterna på den vägen. Där får man i all oändlighet trycka på ettor och tvåor. Och är man vimsig som jag så gör man fel jämt. 5 gånger fick jag knappa in mitt egna personnummer innan det blev klart. Och sedan tackar dom mig och uppmanar att söka ersättning på nätet, det är fortare och enklare så. Fan heller.

lördag 4 februari 2006

Så länge jag minns



Så länge jag minns
Har skuggor vakat över min själ.
Varje gång jag vaknade
Så var de där, tysta och stilla.
Redo för att skydda varje andetag.
Och nu, när de är borta
Så saknar jag dom inte alls.

fredag 3 februari 2006

Ett äpple







Bara ett äpple och så många variationer... Tja, man har så roligt som man vill.
Jedno jablko i tyle mozliwosci.... Czlowiek zappewnia sobie rozne rozrywki.

torsdag 2 februari 2006

Lek



Jag tycker om att leka med mina bilder i Photoshop. Särskilt med mina misslyckade bilder. Då känns det att jag kan förvränga vad som helst. Oftast får man väldigt intressanta effekter som omvandlar en vanlig bild till något mystiskt.

Lubie sie bawic moimi zdjeciami w Photoshopie. Szczegolnie tymi nieudanymi zdjeciami bo wowczas moge sobie robic co chce. Najczesciej otrzymuje bardzo ciekawe efekty, ktore przeobrazaja zwykle zdjecie w cos bardzo tajemniczego.

onsdag 1 februari 2006

En dag här hemma



Sara fick lämna några prover på Vårdcentralen. Igår ringde hennes magister och sa att hon mådde dåligt så vi har varit hemma idag. Svaren får vi imorgon. Jag har fått en riktig städnoja. Drog ut spisen och städade "där bak". Att lägga ut bilden på utrymmet bakom min spis är helt enkelt omoraliskt så jag stoppade kameran i maten istället.
Jag blev så inspirerad av Alven. Han har små lappar med namn på tesorter på sina teburkar. Det är ju så himla praktiskt. Så jag skrev också "grön passion" /grönt te med rosenblad i/ och så vidare på mina teburkar. Fast mest gillar jag "Irish Dream". Med whisky och kakaobitar i.
Vi har lyssnat på gamla Status Quo låtar. Dawid använde skaftet på moppen som mikrofon och ett bordsben som gitarr och spelade in musikvideo. Sara har lekt med sin dockvagn. Det är cirka två gånger om året som hon leker med den. På sin höjd.
Sara zostawila proby krwi i moczu w przychodni. Wczoraj zadzwonil jej nauczyciel i powiedzial, ze ona bardzo zle sie czula. Zostalysmy wiec dzis w domu. Odpowiedz dostaniemy jutro. Dostalam napadu sprzatania i wyciagnelam kuchenke i wyczyscilam caly ten syf, ktory sie za nia zebral. Publikowanie zdjecia syfu jest niemoralne wiec wsadzilam aparat do jedzenia.
On mnie tak zainspirowal. na kazdej puszce z herbata ma male karteczki z nazwa herbaty. To takie praktyczne. To ja tez sobie napisalam "zielona pasja" /zielona z platkami rozy/ i tak dalej. Najbardziej jednak lubie "irlandzkie marzenie" z whisky i kawalkami kakao.
Sluchalismy starych przebojow Status Quo. Dawid wzial kija od szczotki i uzyl tego jako mikrofonu a noge od stolu jako gitare i sam siebie nagral. Sara bawila sie wozkiem dla lalek. To sie zdarza pare razy do roku. Gora.