lördag 31 december 2005

Resumé

Det är ju den sista dagen på år 2005, dags för en liten sammanfattning av året som har gått. Våren bjöd på många upplevelser. Jag red islandshästar, åkte mc, tillbringade mycket av min tid i Dalarna där en av mina vänner bor. Han är en biten fotograf och jag började själv experimentera med foto.





Sommaren bjöd på resor som har lämnat djupa spår i mitt liv. Gotland alldeles på egen hand och sedan Öland tillsammans med Martin. Vi satt på raukarna och stirrade på solen som gick ner. Det var inte solnedgångar av den romantiska typen. De var mer filosofiska, gav möjligheten att se över sitt liv, drömmar, planer.



Och hösten?

"Jag letar bland minnen och bilden känns lycklig
Men färgen förvånansvärt blek
Och smaken och doften sedan länge förlorad.
Är min förmåga att älska så vek?" / ur E. Dahlgrens låt "Människors kärlek"/



Jag avger inga löften, inte ens nyårslöften. Jag har svårt att hålla fast vid dom. Men jag önskar mig en sak. Ett lyckligt liv, utan smärta och rädsla. Ett liv med mycket kärlek och närhet.

Koniec roku i trzeba ten stary rok podsumowac. Wiosna byla wypelniona roznymi przezyciami. Jezdzilm konno, na motorze i wiele czasu spedzilam w Dalarna. Tam zaczelam eksperymentowac z fotografia. Latem zrobilam dwie podroze, ktore wywarly znaczenie w moim zyciu. Gotland zupelnie na wlasna reke a pozniej Öland z Martinem. Jesien upplynela pod znakiem zlamanego serca. Nie mam zadnych noworocznych obietnic bo nie potrafie ich dotrzymywac. Ale mam jdno pragnienie. Pragne szczesliwego zycia, bez chorob i strachu. Zycia pelnego milosci i bliskosci.

fredag 30 december 2005

Resan

Resan hem var lång, den tog inte mindre än 26 timmar. I början roade sig Dawid med ett dataspel....


Sara sminkade sig...



Men till slut slocknade båda två

torsdag 29 december 2005

Tiden



Jag vill så gärna stoppa tiden men den bara rusar iväg i ett sådant tempo som skrämmer mig. Det känns att jag kom till Polen igår men det var ju för en vecka sedan. Nu står min väska klar för avresan. Och magen är fylld av klumpar av olust. Sverige känns så långt borta, så kall och främmande. Det finns inget jag längtar efter. Inget som lockar. Inget och ingen som väntar där uppe. Tiden, snälla, stanna....

onsdag 28 december 2005

I bilen



Hela dagen i bilen. Vi körde syrran till Torun, där hon bor. Under en rökpaus försökte jag ta bilder med mellanformatet medan min pappa lekte med min kamera.

tisdag 27 december 2005

Slutet är nära



Min syster packar sina saker för imorgon ska vi köra henne hem, genom halva Polen. Det gör ont för överimorgon är det min tur. Jag vill inte åka hem, jag vill stanna här.
Idag har jag köpt några böcker och kartor om Tatra. Jag hoppas att nästa höst ska ge mig en möjlighet att åka dit. Hela eftermiddagen har jag sovit och drömt att jag blev bestulen på min dator, att jag flög och trampade i äcklig lera.

måndag 26 december 2005

En historia

Jag har köpt lite mjukt garn.



Och efter en dag framför tv har jag en mössa och två handvärmare.

söndag 25 december 2005

La dolce vita

Det är otroligt hur mycket man kan stoppa i sig......



Mjuka pepparkakor med choklad på....



Karameller...



Nötter....



Efter ett sådant frossande blev jag tvungen till att röra på fläsket. Jag försökte få med mig syrran men hon vägrade gå ut i kylan så jag gick själv. Ut på gamla stan, så många minnen kom tillbaka. Jag tog med mig både min Konica Minolta och Agfa Isoly. Det kändes roligt att ta bilder med bägge kameror. Vi får se vad som blir av det.

lördag 24 december 2005

Julafton

Den goda polska julmaten har jag längtat efter.....

Julklapparna har legat under granen hela dagen men om den vore två timmar längre så skulle barnen spricka.

Så efter maten blev det dags att öppna julklapparna. Att se ögonen tindra och drömmar gå i uppfyllelse är en känsla som inte liknar något annat.

fredag 23 december 2005

Hemma!



Efter en väldigt lång resa är jag hemma. Äntligen! Kyllen är välfylld och jag har svårt att hålla mig borta ifrån den. Barnen, under ledning av min 3-åriga systerdotter Tami, har pyntat granen och nu sover hela skaran. Jag och Joanna ska slå in ett berg av julklappar och sedan ska jag lägga mig själv.
Po dlugiej podrozy jestam w domu. Nareszcie. Lodowka jest pelna jedzenia i trudno jest mi trzymac sie z dala od niej. Dzieci, pod przywodztwem Tamary, ubraly choinke i teraz cala banda spi. Ja i Asia zapakujemy gore prezentow a potem pojde spac.

onsdag 21 december 2005

Böcker, jul och näsborrar



Dagen känns så overklig. Möjligen för att jag tillbringade natten på sjukhuset där läkaren konstaterade att mina smärtor beror på en njursten som försöker passera min kropp. Utrustad i smärtstillande piller kunde jag återvända hem. Eftersom jag hade svårt att somna på sjukhuset så sov jag bara ett par timmar innan det var dags att åka till jobbet. Men det var mer än jag orkade. Jag kände mig så besviken på ödet, vi skulle ju spela idag...
Jag fick en fantastisk bok "Zent". Boken förenar min kärlek till det bohemiska med de otroligt vackra bilderna. Den andra boken har jag beställt via nätet och den kom för några dagar sedan. Jag har tänkt sitta och pyssla hela julhelgen. När jag sist firade jul med familjen så satt jag och Joanna i soffan och broderade. Då och då åt vi, tog bilder på Joannas näsborrar och lekte med Tami /hennes dotter/.
Dzien wydaje sie taki dziwny, byc moze dlatego, ze noc spedzilam w szpitalu. Po tej wizycie nie mialam sily isc do pracy. Siedzialam i oplakiwalam fakt, ze nie bylo zadnych przedstawien. Potem zadzwonila moja szefowa, zeby uslyszec jak ja sie czuje i zaproponowac, zeby te przedstawienia zagrac w styczniu.
Dostalam fantastyczna ksiazke "Zent", ktora wiaze moje zamilowanie do orientu, cyganeri, bohemy z przepieknymi zdjeciami. Ta druga ksiazke kupilam sobie przez siec. To jest ksiazka o robotkach recznych. Ja mam zamiar zajac sie tym przez cale swieta. Ostatnie swieta z rodzina spedzialam siedzac z Asia na kanapie i wyszywajac. Od czasu do czasu jadlysmy, Asia robila zdjecia swoim dziurkom w nosie i bawilysmy sie z Tamara. To byly swieta!

tisdag 20 december 2005

Genrep



Ikväll har vi haft vår sista repetition. Det var så märkligt, jag fick sån adrenalinkick att smärtan försvann under några timmar men precis när jag tog av mig min vätteluva så skrek magen till. Men repetitionen kändes väldigt bra. Min kollega med finskt ursprung spelade jultomte. Hon skulle komma ut på scenen när jag hade sagt de kända raderna "snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken". Så kommer hon och börjar prata värsta finsksvenska. I vanliga fall pratar hon ren svenska och det med brytningen hade vi inte med i manuset. Jag började flabba. En flabbande vätte har nog väldigt få se. Vi hade publik så klart. En del av våra bekanta hade velat se pjäsen, andra bjöd vi in för att höra deras kommentarer. Imorgon spelar vi för andra förskolor.
Dzisiaj mialysmy probe generalna. Dziwne ale przez pare godzin mialam taki przyplyw adrenaliny, ze bol zniknal. Jednak zaraz po przedstawieniu az sie zwinelam z bolu. Marva grala mikolaja i jak wyszla na scene to zaczela nawijac z finskim akcentem, czego mysmy wczesniej nie omawialy. Ja myslalam, ze umre ze smiechu ale musialam przeciez zachowac powage. Pomimo, ze to byla proba generalna to jednak mialysmy publicznosc. Miedzy innymi Dawid i Sara ogladali przedstawienie. Jutro bedziemy grac dla innych przedszkoli.

måndag 19 december 2005

Lucy



Det blir inte mycket fotograferande har jag konstaterat. Jag går lite böjd åt vänster och har svårt att tänka mig att ta några intressanta bilder så här. Men en bild på Lucy har det blivit iaf.
Niezbyt duzo sie fotografuje musze stwierdzic. Ja chodze przechylona na lewo i ciezko jest z takiej pozycji robic zdjecia. Ale jedno zdjecie Lucy jednak wyszlo.

söndag 18 december 2005

Akuten och pepparkakor



Natten till idag var lika hemsk som de föregående och Martin fick nog, ringde och "sparkade" mig iväg till akuten. Där tillbringade jag nästan hela söndagen. Efter många timmar och olika blodprover fick jag en diagnos, magsår, sjukintyg och recept för Omeprazol Arrow. Jag orkade inte åka till Apoteket, där skulle jag säkert vänta några timmar till och jag var orolig för Sara och Dawid som väntade hemma. Jag får inte äta starkt kryddad mat, inte heller stekt eller fet, inte röka och inte dricka heller. Vad får jag göra då? Barnen har bakat pepparkakor och de ser verkligen goda ut men jag är för rädd för att smaka. Så jag har kokat lite mannagrynsgröt och innan jag ska lägga mig så ska jag dricka någon äcklig röra gjord på linfrön.
Jag blir så rörd för att jag känner att det finns mäniskor som bryr sig, som ringer och frågar hur jag mår och som säger att jag får ringa även mitt natten, när jag inte kan sova. Tack för de små och stora gesterna!
Ostatnia noc byla koszmarna i Martin wykopal mnie na pogotowie. Tam przesiedzialam prawie caly dzien. Po wielu godzinach i roznych probach krwi dostalam diagnoze "wrzody", zaswidczenie lekarskie oraz recepte na Omeprazol Arrow. Nie mialam juz sily jechac do apteki, tam siedzialabym pwenie kolejne pare godzin. Obawialam sie o dzieci, ktore siedzialy same w domu. Nie wolno mi jesc przyprawionych dan, smazonego ani tlustego, nie wolno mi palic ani pic. To co mi wolno? Dzieci upiekly piernik ale ja sie boje ich sprobowac. Zrobilam sobie kasze manna i zanim poloze sie spac to ugotuje sobie jakas obrzydliwa papke z siemienia lnianego.
Ja jestem zupelnie wzruszona bo taki dzien jak dzisiejszy dowodzi, ze wokol mnie sa ludzie, krorych ja obchodze, ludzie, ktorzy dzwonia i sie dowiaduja jak ja sie czuje....

lördag 17 december 2005

Nattliga äventyr



Jag har mått pyton hela dagen. Magkatarr. Inatt ålade jag på golvet, ringde till sjukvårdupplyssningen och dom ville att jag skulle ta mig till akuten. Men hur? Mitt i natten? Så jag satt på golvet, lutade huvudet mot sängkanten och väntade på att den värsta smärtan skulle gå över. För till sist gör den det. Det brukar ta ett par timmar men det är hemska timmar. Snart är det dags att gå och lägga sig igen men jag är så rädd för att smärtan kommer tillbaka.
Hela dagen har jag slöat i soffan, vi tittade på Harry Potter, jag läste ngn tidning och drack 100 liter örtte med honung.
Niezbyt dobrze sie dzis czulam. Wrzody na zoladku. W nocy czolgalam sie po podlodze, zadzwonilam do lekarza, ktory chcial abym jechala na pogotowie. Ale jak? W srodku nocy? Nie mialam innego wyjscia jag kleczec na podlodze wspierajac glowe o lozko i czekac az ten najgorszy bol przeminie bo w koncu, po paru godzinach, przemija. Ale to sa straszne godziny. Niedlugo trzeba isc i spac ale sie tak boje, ze bol powroci. Caly dzien leniwilam sie na kanapie, ogladalismy Harry Potter, ja czytalam gazety i wypilam chyba ze 100 litrow herbaty ziolowej z miodem.

fredag 16 december 2005

Surnia ulula



Julen känns närmare och närmare. Idag har jag jobbat min sista dag i barngruppen för i år. Nästa vecka är fylld av utvärderingar, planeringar, repetitioner och föreställningar så klart.
Idag har jag fått "en tidig julgåva" från Magnus. Tidigare pratade vi om ugglor och jag har velat både se och lyssna på den ganska mystiska fågeln så jag fick en skiva med olika fågelsläten. Jag trodde att uggla låter så här "hu hu hu" men de låter ännu konstigare. Mest är jag överrsakad av hökugglan som låter som ett rymdskepp "u-u-u-u-u-u". Och sillgrisslor låter som tanter på marknadstorget....
Swieta sa coraz blizej. Dzisiaj pracowalam po raz ostatni z dziecmi w tym roku. Nastepny tydzien jest wypelniony podsumowaniami, planowaniem kolejnego polrocza, powtorkami no i oczywiscie przedstawieniami. Dzisiaj dostalam "wczesny prezent swiateczny" od mojego kolegi. Mysmy wczesniej rozmawiali o sowach i ja bardzo bym chciala ujrzec i uslyszec sowy w ich naturalnym srodowisku. Od tego kolegi dostalam wiec plyte z odglosami ptakow. Myslalam, ze sowa robi "hu hu hu" ale sowy wydaja jeszcze dziwniejsze glosy. Jedna z sow przypomina statek kosmiczny, "u-u-u-u-u-u-u".

torsdag 15 december 2005

Sviken själ



Igår skrev jag inget, fotade inget heller. Somnade tidigt, blev väckt vid midnatt av att telefonen ringde. Helt yr i skallen tänkte jag "Vad? till jobbet? redan?". Men sedan blev det klart för mig att det var min telefon som ringde, inte väckarklockan.
Det finns människor som har en otrolig förmåga att konstant svika andra. Till sist orkar jag knappt lyssna till deras tomma ord. Men som tur finns det människor som har ett öppet hjärta, som finns där man faller ner. Och ju fler tomma ord och brutna löften har man hört desto oftare faller man ner. Så åt helevete med jordens alla svikare! Ja, nu känns det bättre.
Wczoraj nic nie napisalam, nie zrobilam zadnych zdjec. Zasnelam wczesnie i obudzil mnie dzwonek telefonu. "Co? Do pracy? Juz?". W koncu do mnie dotarlo, ze to telefon a nie budzik.
Siedze sobie sama, popalam i sie mazgaje. Boze moj, czasami mnie taki jakis pusty smutek nachodzi. I tak mi sie wtedy chlac chce.

tisdag 13 december 2005

Så där....


Trött och okreativ. Nu har jag nog fotat alla lampor i mitt hem.
Zmeczona i wypompowana z pomyslow. Zdazylam chyba sfotografowac wszystkie lampy w moim mieszkaniu.



måndag 12 december 2005

Misslyckat



Hm, en misslyckad bild?
De senaste dagarna har jag läst om gamla plastkameror /Holga, Diana, Lomo, Agfa Isoly, Agfa Clack/och tittat på mängder av bilder som är tagna med just sådana. Jag har blivit sugen på att testa. Det vilar något poetiskt över dessa bilder. Eftersom kameran har få, eller ännu bättre inga inställningsmöjligheter alls, släpper in ljuset, skapar vinjetteringar och skärpan är långt ifrån bra så tar man bilder därefter. Det enda man ska tänka på är själva kompositionen. Sånt befriar ju från prestationsångest tycker jag. Bilderna tagna digitalt är ju så perfekta. Så jag har ställt min Konica Minolta för att den skulle absolut ta misslyckade bilder, vinjetteringen har jag skapat i Photoshop och passat på när Sara och Dawid dansade för mig. Så nu har jag hittat en Agfa Isoly som min mamma har köpt åt mig i Polen och förutom digitala bilder hoppas jag ha med mig svartvita, "misslyckade" kopior hem till Sverige.
Hm, nieudane zdjecie?
Ostatnio czytalam o starych aparatach /Holga, Diana, Lomo, Agfa Isoly, Agfa Clack/ i ogladalam mnostwo zdjec robionych wlasnie takimi aparatami. Te zdjecia posiadaja w sobie cos poetyckiego. Poniewz te aparaty posiadaja malo, albo jeszcze lepiej zadnych mozilwosci do ustawien, wpuszczaja swiatlo, tworza czarna ramke i ostrosc jest slaba wiec i ona robi takie wlasnie zdjecia. Jedynie na kompozycji trzeba sie skupic i to daje poczucie wolnosci. Zdjecia robione aparatami cyfrowymi sa takie perfekcyjne. Ja ustawilam moja Konica Minolta aby ona robila nieudane zdjecia, ramke stworzylamw Photoshopie i wykorzystalam okazje jak Dawid i Sara tanczyli dla mnie. W Polsce znalazlam Agfa Isoly i poprosilam mame aby mi ja kupila. Mam nadzieje, ze do domu do Szwecji zabiore, oprocz moich cyfrowych zdjec, rowniez czarnobiale, "nieudane" odbitki.

söndag 11 december 2005

Det lyser...



Lampan i köket lyser. Mina ögon lyser. Av optimism.
Lampa w kuchni swieci. Tak jak moje oczy. Z optymizmem.

lördag 10 december 2005

Änglajobb



Vilket jobb! Nästan hela dagen gick åt att tillverka julängeln till vår pjäs. Egentligen skulle hon ha håret av dun men det var slut på Panduro. Min kollega kommer säkert att gnälla över att ängeln har en röd klänning men vem har sagt att änglar inte kan klä sig i rött? Hon har långt hår men det syns inte på bilden. Men om hon går och svajar med sitt långa hår så syns inte vingarna och jag anser att vingarna är viktigare än håret.
Jaka praca! Prawie caly dzien przesiedzialam na wykonaniu aniolka swiatecznego do naszego przedstawienia. Wlasciwie ona miala miec wlosy z puchu ale puch sie skonczyl. Moja kolezanka z pewnoscia bedzie narzekala, ze aniolek ma czerwona sukienke ale kto powiedzial, ze aniolki nie moga sie ubierac w czerwien. Aniolek ma dlugie wlosy ale tego nie widac na zdjeciu. Jak ona chodzi i te jej wlosy faluja to nie widac skrzydel. Ja uwazam, ze skrzydla sa duzo wazniejsze niz wlosy.

fredag 9 december 2005

Sara



Ett av mina underbara barn, Sara. Sara väger för lite, äter med problem och klappar sig på magen med en suckning "vad jag är tjock". Och hon är bara 10 år. När jag var 10 år så lekte jag "tanter" med min syrra och var inte alls kroppsmedveten. Så nu är jag hemma så mycket jag bara kan. Fixar frukost, lagar barnens favoritmat, polsk husmanskost och försöker få tösen att inse att hon är för mager. Samtidigt som jag hatar all reklam som har med kroppsfixering att göra. Att 10-åringar får anorexiasymptom är bara för jävligt. Jag har lust att slänga tv och flytta ut i skogen. Så långt borta från andra människor. För jag börjar inse att enbart utan människor kan man behålla sin mänskliga natur.
Moja coreczka Sara. Sara wazy za malo, je z problemami i klepie sie po brzuch wzychajac, ze jest za gruba. I ona ma tylko 10 lat. Jak ja bylam w jej wieku to bawilam sie z Asia w ciotki i nie mialam zielonego pojecia, ze ja w ogole posiadalam jakies "cialo". Teraz staram sie byc w domu caly czas. Gotuje polskie jedzenie, bo dzieci to lubia i probuje uzmyslowic Sarze, ze ona jest za chuda. Jednoczesnie nienawidze wszystkich tych reklam, ktore podkreslaja, ze tylko szczupli så szczesliwi. Zeby 10-latki mialmy oznaki anorexi jest kompletnie popieprzone. Mam ochote wywalic telewizor i zamieszkac w lesie. Jak najdalej od innych ludzi. Zaczynam rozumiec, ze tylko bez udzialu innych ludzi czlowiek moze zachowac swoja nature i humanizm.

torsdag 8 december 2005

Vaknatt



I kvävande vaknätter ändlösa långa,
när minnen sticka som retade bin,
jag ber om en vårnatt igen av de många,
som eldat mitt blod till ett brinnande vin.
/Dan Andersson/

onsdag 7 december 2005

Hemma



Idag sitter jag hemma. Jag har velat jobba vid datorn men det verkar ju omöjligt.
Dzisiaj siedze w domu. Chcialabym popracowac przy komputerze ale niestety, to jest chyba niemozliwe.

tisdag 6 december 2005

Livliga drömmar



Nikotinplåstret kan ge upphov till livliga drömmar. Mina var psykedeliska inatt. Jag drömde om att jag rymde till Polen. Jag fick sällskap av två killar och vi stannade vid varenda fik och hotell. I Polen besökte jag huset jag bodde i när jag var liten. I drömmen dök det upp folk som jag inte träffat på 25 år. De var gamla och senila. De hade en bebis som grät och den gamla kvinnan gungade bebisen och upprepade "min lilla älskling". Dörrar i det här huset var förseglade, jag fick springa genom fönster. Det blev jag tvungen till för jag var jagad av två rastakillar. En annan rastasnygging hjälpte mig att rymma. Jag ville tillbaka till Sverige för jag kom på att jag måste jobba. Men jag hade inga pengar. En rik skomakare gav mig pengarna för att jag skulle få åka hem. Jag fick gömma mig hela tiden. Men jag minns inte hur drömmen slutade. Det kändes att jag drömde den här drömmen hela natten. Men plåstret funkar nog. Röksuget är nästan obefintligt.
Plasterki nikotynowe moga dac zywiolowe sny. Moj sen byl czysta halucynacja. Snilo mi sie, ze zwialam do Polski. Mialam towarzystwo dwoch chlopakow. Powrocialam do mieszkania na Slowackiego, wszystkie drzwi byly zaryglowane. Panstwo Rokosowscy byli bardzo starzy. Pani Rokosowska bujala jakies malutkie dziecko na swoich kolanach. Ja musialam uciekac bo dwoch murzynow z dreadlocks gonilo mnie. Trzeci murzyn pomagal mi w ucieczce. Ja niemialam pieniedzy na powrot do Szwecji. Pan Zygmunt dal mi pare tysiecy. Musialam sie ciagle ukrywac. Nie pamietam jednak jak sie ten sen zakonczyl ale jamialam wrazenie, zeja ten sen snilam cala noc. Plasterek jednak dziala jag nalezy. Pociag do papierosow zmalal prawie ze do minimum.

måndag 5 december 2005

Rastlös



Så pass rastlös att jag fotograferade mina egna fötter. Inte för att dom är så märkvärdiga utan för att jag är väldigt okoncentrerad. Orsaken heter NiQuitin Clear som just nu sitter på min arm.
Jestem tak zdekoncentrowana, ze fotografuje swoje wlasne stopy. Przyczyna tego totalnego rozkojarzenia jest plaster nikotynowy, ktory wlasnie siedzi mi na ramieniu.

söndag 4 december 2005

Fröken Stillas känsla för snön



Idag har jag kämpat med min kamera. Iklädd i morgonrock och dunjacka har jag stått på balkongen och försökt fotografera den fallande snön. Inte världens lättaste företag. Jag har tagit över 100 bilder /länge leve den digitla tekniken!/ och på ingen av dom har jag lyckas med att fånga den specifika känslan. Mina händer blev blåa och stela, stativet försvann i snön och jag började ge upp. Men då... Då kom det en tjej med ett fantastiskt paraply. Jag glömde bort snön och fokuserade på färgen. Jag hade några sekunder på mig för tjejen hade bråttom. Det skulle jag också ha om jag varit där ute då.
Barnen bryr sig nog inte så mycket om kylan. De har åkt pulka nästan hela dagen. Jag har lagt beslag på köket och stökat med symaskinen och mina jultyger. Tyvärr, symaskinen kollapsade mitt i stöket och jag fick avsluta arbetet för hand.
Dzisiaj walczylam z moja kamera. Ubrana w szlafrok i kurtke puchowa stalam na balkonie och probowalam fotografowac snieg. To nie takie proste przedsiewziecie. Zrobilam ponad 100 zdjec /niech zyje technika cyfrowa!/ i na zadnym z nich nie udalo mi sie utrwalic tego specyficznego nastroju. Moje rece zrobily sie niebieskie i sztywne, statyw zaginal w sniegu i zaczelam dawac gore. Ale wowczas... Wowczas ujrzalam pewna kobiete z niesamowita parasolka. Zapomnialam o sniegu i skoncentrowalam sie na kolorze. Mialam tylko pare sekund bo kobiecie sie spieszylo. Mi tez by sie spieszylo gdybym byla na podworku.
Dzieciom zimno jednak nie przeszkadzalo. Byly na sankach prawie caly dzien. Ja zajelam kuchnie i rozlozylam sie z maszyna do szycia i materialami. Niestety, maszyna sie zepsula i musialam zakonczyc moja prace recznie.

lördag 3 december 2005

Vänner



"Håll alltid stigen öppen
mellan dig och din vän.
Gå den regelbundet.
Låt den inte växa igen!" /Anne Swärd/

Citatet kommer från den lilla boken "Vänner" som jag har fått från en vän. En sådan som har sett mig må bra, gråta, röka. Till och med med två tamponger i näsan. Och han orkar än med mig. Som han säger "Vänner växer inte på träd". Nej, det gör dom inte. Kärlek kommer och går sin väg. Sorger och glädjeämnen passerar våra liv och vänner finns oavsett. Jag skulle bli så liten och ensam utan mina vänner.
Ta malutka ksiazeczke dostalam od jednogo z moich przyjaciol. To taki prawdziwy przyjaciel, ktory widzial mnie wesola, smutna, palaca. On widzial mnie nawet z tamponami w nosie i jeszcze wytrzymuje ze mna. On twierdzi, ze przyjaciele nie rosna na drzewie i on ma racje. Milosc przychodzi i odchodzi. Smutki i radoscie przemijaja ale przyjaciele pozostaja na zawsze. Ja bylabym taka mala i samotna bez moich przyjaciol.

fredag 2 december 2005

En besvärlig modell.




Jag har fått en gullig isbjörn. "Han ska vara med på bilden"- tänkte jag men det blev tydligen fler som kände för det. Tusse gör allt för att få uppmärksamhet. Dessvärre sitter han inte stilla.

Dostalam slicznego misia polarnego. Oczywiscie chcialam zrobic jemu zdjecie ale sie okazalo, ze ktos inny tez chcial byc sfoografowany. Tusse robi wszystko aby zwrocic na siebie uwage. Najgorsze jest to, ze on sie za bardzo kreci.

torsdag 1 december 2005

Annorlunda

En annorlunda abetsdag. Istället för att jobba på förskolan har jag repeterat till vår julpjäs. Det tog betydligt fler timmar än jag räknade med men fanken vad det var roligt. Det har visat sig att jag ska sjunga två solo. Jag och solo? Omöjligt. Jag har fått sjunga till noter och därefter kom komplimangen att jag har en fin sångröst. Det visste jag inte om. Så jag flabbade åt komplimangen. Efter repetitionen blev jag bjuden på en otroligt god middag och enBaccardi-drink. Och hemma väntade en annan kär överraskning. Jag har fått en julklapp utav en av mina vänner. Jag blev så rörd.
Niezwykly dzien pracy. Zamiast pracowac w przedszkolu cwczylam caly dzien do naszego przedstawienia swiatecznego. To zajelo nam o wiele wiecej czasu niz ja myslalam. Okazalo sie, ze ja bede spiewala solo. Ja i solo? Niemozliwe! Musialam spiewac z nut i pochwalono mnie, ze ja mam ladny glos. Dziwne, no nie? Po cwiczeniach zostalam zaproszona na wspanialy obiad Baccardi-drink. W domu czekala na mnie kolejna niespodzianka. Dostalam prezent swiateczny od jednego z moich przyjaciol. To mnie wzruszylo.

onsdag 30 november 2005

Ekorrhjul och utvägar



Från att ha massor med tid som jag inte visste vad jag skulle göra med till att ha svårt att hinna med att kamma håret. Jag tittar in i min kalender och varenda jäkla timme är uppbokad. Tiden då jag kunde ligga i soffan och dagdrömma verkar vara förbi. Jag drömmer mest att få gå och lägga mig. Jag har tagit på mig alldeles för mycket. Men jag har svårt att rensa bland mina projekt för jag gör saker som jag verkligen brinner för. Men just det alldeles för korta dygnet gör mig så otroligt trött. Någonstans måste jag hitta en balans mellan arbetslivet och fritiden. Jag behöver en resa! Till någon vit strand och palmer. Helst till en öde ö men möjligheter att kunna koppla upp mig.
Moj czas nie wystarcza mi aby uczesac wlosy. Prawie kazda godzina w moim kalendrzu jest zajeta. Zbyt duzo na siebie wzielam. Ale jest mi trudno aby wyelimnowac niektore przedsiewziecia bo ja robie to co ja bardzo lubie. Krotkie doby jednak powoduja, ze ja jestem niemilosiernie zmeczona. Ja musze znalezc balans miedzy praca a zyciem prywatnym. To czego mi potrzeba to jakas podroz. Do bialych plaz zielonych palm. Najchetniej na bezludna wyspe z mozliwoscia podlaczenia sie do sieci.

tisdag 29 november 2005

Lugnet före stormen.




Vilken snurrig dag. Den enda lugna stunden fick jag när jag gick ut på morgonen för att röka. Jag tittade på den orörda snön runt omkring mig. Men det var tidigt på morgonen. Nu har vi regn och slask istället. Typiskt väder i Göteborg. Ikväll har jag varit på min kurs i Photoshop som min chef betalar för. Äntligen börjar det ljusna för mig.
Szalony dzien. Jedyna spokojna chwile mialam rano jak wyszlam na dwor zeby sobie zapalic. Patrzylam na ten nienaruszony snieg wokol mnie. Ale to bylo wczesnie rano. Teraz mamy deszcz, dla odmiany. Typowa pogoda w Goteborgu. Dzisiaj bylam na kursie o Photoshop, za ktory moja szefowa placi. Nareszcie troche sie oswiecilam.

måndag 28 november 2005

Vi ska spela!



Dagen var präglad av mitt samtal med chefen. Förra veckan la jag fram ett förslag om vår nybildade teatergrupp. Idag skulle vi få ett svar och förslaget fick superbra respons. Men jag fick sitta och argumentera för nästan varje punkt. Det gav mig ett otroligt huvudvärk. Jag kom hem glad men helt utpumpad. Att ta kreativa bilder i ett sånt tillstånd gränsar med det omöjliga. Så jag gick runt och lekte med kameran.
Dzien przeminal pod znakiem rozmowy z moja szefowa. W zeszlym tygodniu przedlozylam propozycje o naszej nowo zalozonej grupie teatralnej. Dzis mialam dostac odpowiedz i ta byla pozytywna. Musialam jednak argumentowac prawie kazdy punkt. To dalo m nieslychany bol glowy. Do domu przyszlam zadowolna ale kompletnie wypompowana. Fotografowac kreatywnie w takim stanie graniczy z niemozliwoscia wiec ja krecilam sie po domu i bawilam sie aparatem.

söndag 27 november 2005

Snart!



Första advent. Hallelujah! Snart är julen ett faktum. Jag är så trött att jag vill bara hem till mamma och pappa och vila upp mig. Käka mammas underbara julmat, sova länge på morgonen. Jag får nog sova i bilen, som förr i tiden. Annars kommer familjen att väcka mig alltför tidigt. Idag har jag julpyntat och lyssnat på polska julsånger. Men bara en kort stund, för enligt traditionen så lyssnar man på dom först på julafton.
Så nu låter jag Leo Cohen fylla mitt hem med hans underbara röst.

"Like a bird on the wire
Like a drunk in a midnight choir
I have tried in my way to be free"

Pierwsza niedziela adwentowa. Alleluja! Juz niedlugo swieta. Jestem tak zmeczona, ze pragne tylko do domu, do mamy i taty. Wypoczac! Obzerac sie mamy jedzeniem, spac dlugo. Musze chyba spac w samochodzie, jak za starych, dobrych czasow. W przeciwnym przypadku cala rodzina mnie obudzi. Dzisiaj wyciagnelam ozdoby swiateczne i sluchalam koled, ale tylko przez chwile. Teraz pozwalam Leo Cohenowi wypelniac moje miszkanie jego cudownym glosem.

lördag 26 november 2005

Matisse, dumpad lax och Smirnoff Ice



Jag har blivit besviken på Matisse. Barnsliga teckningar och "klippa och klistra"-konst. Till råga på allt så skrev han sina brev på franska så jag kunde inte ta någon del av hans privata liv. Men jag ritade av hans krumelurer. En fin dag skapar jag mig själv en Matisse-tavla. Jag stod där med ritblocket i handen och folkmassor kikade genom min axel som gjorde mig smått nervös. I Helsingör gick jag och mitt sällskap in på en liten krog och jag beställde "dumpet laks" (om jag minns väl) samt några Smirnoff Ice. Vi försökte lista ut vad "dumpet" betyder och jag gissade på dumpad. Summa summarum så var den dumpade laxen otroligt god. Jag hade så roligt att jag inte alls ville lämna stället. Nu fortsätter festen med Finlandia Lime. Gott det med.
Matisse rozczarowal mnie. Dziecinne rysunki och wycinanki. Do tego wszystkiego Matisse pisal swoje listy på francusku wiec niczego pikantnego z jego zycia prywatnego sie nie dowiedzialam. Ale ja szkicowalam jego zawijasy. Stalam tam z blokiem w reku i ludzie zagladali mi przez ramie co mine bardzo irytowalo. W Helsingör odwiedzilismy mala restauracje i ja zamowilam sobie lososia och pare "Smirnoff Ice". Bylo mi tak wesolo, ze wcale nie chcialam wychodzic. Ale musialam i teraz to sobie odbijam popijajac wodke "Finlandia Lime".

fredag 25 november 2005

Julklappar



Äntligen är de flesta julklapparna köpta! Det är rätt så många människor i stan men ändå inte så många att jag känt mig som i något "before christmas" - helvete. Jag har lyckats hålla mig borta från att köpa mängder av gulligt julpynt. Inte en enda kula eller ängel faktiskt. Det är jag stolt över. Men däremot köpte jag en bok "Bättre digitalfoto med rätt fotograferingsteknik".

Nareszcie udalo mi sie kupic wiekszosc prezentow choinkowych. Duzo ludzi na miescie ale nie tak duzo zebym ja sie czula jak w jakims przedswiatecznym piekle. Zdolalam sie trzymac na odleglosc od pokusy kupowania ozdob swiatecznych. Ani jednej bombki albo aniolka! Jestem z siebie dumna. W zamian za to kupilam sobie ksiazke o wlasciwej technice fotografowania kamera cyfrowa.

torsdag 24 november 2005

I tunneln



Det händer så sällan att jag står ensam och väntar på spårvagn som tar mig hem. Men idag har det hänt. Lite kusligt faktiskt.
Nie czesto zdarza mi sie stac samej w tunelu i czekac na trawaj, ktory zawiezie mnie do domu. Ale dzisiaj wlasnie tak bylo. Nieprzyjemne uczucie.

onsdag 23 november 2005

Lill-lördag.



En halv pizza, två glas Asti Cinzano och en engelsk film. Det behovs inte mer för att må bra.

Polowa pizzy, dwa kieliszki Cinzano i angielski film. Wiecej nie potrzeba aby sie dobrze czuc.

tisdag 22 november 2005

En kväll.



Det har varit en kämpig dag, myket at göra på jobbet och jag blev tvungen att ta ganska mycket jobb hem. Hela kvällen har jag suttit framför datorn och skrivit klart ett manus till ett julspel. Så det har inte varit så många tillfällen för att några bilder. En bild på min arbetsplats här hemma får duga.
To byl ciezki dzien, bardzo duzo sie wydarzylo w pracy. Do tego wszystkiego musialam pracowac på powrocie do domu. Pisalam scenariusz do pewnego przedstawienia w przedszkolu. W zwiazku z tym nie mialam zbyt wielu okazji do fotografowania. Zdjecia mojego biurka musi wystrczec.

måndag 21 november 2005

Romanser


När novemberkvällarna förblindar mig
med sina djupa mörker
skyndar jag mig hem.
Likt den trogne älskaren
förtrollar hemmet mig
med sina färger, dofter, smaker.
Nu vet jag...
Att kliva över tröskeln
är som att inleda
en kvällslång romans.