Och så tar ett år slut och jag är väldigt glad för det. Det har varit ett tungt år för mig och jag vill bara sudda bort det från mitt medvetande. I slutet av året har jag inte ens kunnat hålla masken. Besvikelsen och bitterheten har läckt in i bloggen, tyvärr. Det värsta är att jag vet att de närmaste dagarna, kanske veckorna, blir likadana. Det känns skönt att ett bedrövligt år tar slut samtidigt som det känns olustigt att ett nytt år börjar.
Jag skriver inte dessa ord för att jag trevar efter medlidande eller empati. Jag skriver dem för min egen skull. Om ett år, när jag bläddrar bland mina inlägg vill jag läsa dessa ord och le. För om ett år kommer mitt liv att bli bättre än någonsin. Det lovar jag mig själv.