Jag har alltid haft en speciell relation till träd. Som liten pratade jag med dem. Jag tror att träden bär på en hemlighet men inte kan förstå vilken. En gång ertappade min lillasyster mig när jag viskade något till ett träd. Det tyckte hon var löjligt. Än idag brukar hon dra den historien varje gång vi träffas. Vi skrattar åt den. Jag var ett märkligt barn och bjöd på många löjliga historier. Men trädens hemlighetsfulla väsen fascinerar mig än idag. De vet något vi inte vet. Något viktigt. Kanske försöker dem berätta sina hemligheter för oss men vi förstår inte deras språk?
8 kommentarer:
Så fint beskrivet och även i mina ögon; sant!
Maria
Träd är verkligen fina och som sagt lite magiska :-)
Mycket vackra bilder, och dina ord fångar den magi jag fullständigt håller med dig om, att den finns...
Kram
från Eva
Vackra bilder! Och vackra ord. Morgonpoesi för mig!
Tack, det var verkligen härligt.
Och tänk, vår ledsna bebis sov i bilen hela resan ner och nästa dag var hon som förbytt. Skrattade åt kor och fåglar, satt och babblade i mormors famn.
Dina foton är så fina, bor du någonstans på landsbygden? Det måste vara härligt att ha så nära till naturen.
Fotot mot solen är otroligt vackert!
Tack så mycket för alla kommentarer. Sara frågade om jag bor på landsbygden. Jag önskar jag gjorde det. Jag bor i Eskilstuna men mitt bostadsområde är omgivet av åkrar, hagar och skog så det är bara att gå en lien bit och vips så är asflten borta :)
Varma kramar till Er alla
Anna
Skicka en kommentar