Foto: Anna Stilla
Igår skrev jag att jag INTE skulle påbörja något nytt projekt. Tyvärr så funkade det inte särskilt bra. Jag övertygad att ni kommer att ha överseende med min svaga karaktär när ni har fått veta varför.
Magnus (som är väldigt praktisk person) bad mig om att följa med honom till kajakverkstan. Han skulle lägga aramidfiber /kevlar/ på undersidan av sin kajak. Till det behövde han ett par extra händer, alltså mig. I kajakverkstan finns skruvar, penslar, dunkar med kemikalier, brädor, spikar, sandpapper och dylikt. Jag har hjälpt honom så mycket jag kunde men när jag lämnade verkstan så skrek min själ: ge mig lite romantik, ge mig glitter och poesi!!!!
Eftersom min själ är svår att tysta ner så gav jag själen det den ville ha. När jag kom hem så tog jag fram mina penslar, mina burkar med kemikalier och mitt fina papper. Och så började jag tillverka presentetiketter. Nu känner jag mig tillfredställd.
Foto: Anna Stilla
5 kommentarer:
Det är väl härligt när man får ett il av krativitet och får utlopp för den...
Nu måste du visa etiketterna!
Hej
Åh vad du pysslar. Vad inspirerad jag blir.
Hej och välkommen livet i träsket!
Så klart att jag ska visa mina etiketter. Jag håller på att lackar dom just nu.
Kramar!
Det känns som vi är lite lika.
Jag lovar mig ständigt att fullfölja och inte börja med något nytt. Men det är sällan jag håller detta löfte särskilt länge. Jag fattar inte var alla idéer kommer ifrån. En del får visst inga och jag får allas...
Skicka en kommentar