Foto: Anna Stilla
Jag känner mig lite rastlös. Igår stickade jag klart Saras benvärmare och nu har jag inget att göra. Det är inte alls så att jag är ovanligt duktig men jag tycker om att ha ett kreativt projekt på gång. En liten stickning som man kan sticka på medan potatisen kokar. Nu har jag bestämt mig för att åka till fårfarmen och hämta ull men det kan jag göra först till helgen. Eftersom jag planerar att lära mig karda ull då vill jag inte börja på något annat projekt. Då blir det lätt så att det som känns mindre roligt blir liggande och jag vill undvika oavslutade projekt.
Imorse haffade jag Sara i hallen och tog bilder på både benvärmare och mössan. På nedre kanten av benvärmare sitter det blåa och turkosa pärlor men de syns inte på bilden. Och mössan skulle vara stor och utan uppvikbar kant. Det känns så roligt att Sara tycker om det som jag har stickat åt henne. Hon är ju en kräsen och klädmedveten tjej.
Foto: Anna Stilla
7 kommentarer:
Så fint! Och vad kul att presenten är uppskattad!Jag håller med dig om att det är kul att ha ett projekt som man kan hålla på med, men mitt är virkning. Men jag måste ta det lugnt med min hand - suck!
Me again...Kom bara att tänka på min mors bröllopstal när jag såg din inläggsrubrik. Hon allitererade HELA talet- imponerande och mycket roligt!
Fin mössa och benvärmare! Jag måste också ha nåt projekt på gång, annars känner jag mig vilsen.
Jättefin mössa och benvärmare du stickat,så kreativ och duktig du är!Karda ull låter intressant,tycker själv om att prova nya saker och tycker mycket om att brodera..har blivit några tavlor nu som jag även ger bort som presenter.=)
Du har fått en utmärkelse av mig,kika in hos mig så får du se.=)
Fin bild på din flicka och på eran hund,söt är den!*ler varmt*
Ha en fin kväll!
Åååå! Precis en sån skulle jag vilja ha! Precis så där lång och stor.
Kanske kan du lägga ut beskrivning på bloggen??????
Puss!
Va duktig du är,,,är det modernt med benvärmare nu igen...ja man blir lite bakom när man inga ungar har hemma längre..
Ha en bra helg
Tack för kommentarer och för den fina utmärkelsen.
Jag blir alltid så generad när någon "ser" min blogg.
Persilja frågade efter beskrivning. Dessvärre har jag ingen för jag skapade mössan under stickningen. Först kollade jag hur stort /eller ltet egentligen/ huvud Sara har. Sedan stickade jag ett litet prov, kollade antal maskor och började det riktiga arbetet. När resårdelen hade blivit tillräckligt stor då började jag på slätstickning och stickade tills jag var nöjd med längden. Ingen maskminskning. Sedan drog jag en bit garn genom alla maskor och knöt ihop mössan. Till sist sydde jag på några stygn.
Skicka en kommentar