Idag tog jag bilen till jobbet och det var jätteläskigt. Men jag var tvungen, det fanns inget annat sätt. Tro mig, jag försökte klura ut något fiffigt men bilen var det enda alternativet. Jag skulle nämligen på ett väldigt viktigt möte direkt efter jobbet. Och så blev mötet inställt. Det skulle kunna förpesta min fredag totalt om det inte hade inträffat andra saker som har dragit mungiporna uppåt.
Nämligen...
En kollega från en annan avdelning behövde hjälp och han vände sig till mig. Han kallade mig för proffset. Nu är jag förstås långt ifrån något proffs men jag är inte ny längre. Jag kan, jag med!
Och så var det busschauffören också...
Eskilstuna är en stad i vilken den ena rondellen börjar där den andra slutar. Rondeller i all oändlighet. Många är små och rymmer typ fyra bilar. På sin höjd. När man ska köra hem i rusningen så krävs det nerver av stål för att köra in i en sådan rondell. Helst ska man vara djärv också och helt enkelt pressa sig in. Är man som jag, ytterst icke djärv, så väntar man snällt på en lämplig lucka. Som aldrig kommer. Man kan lika gärna ta sig en tupplur medan man väntar på luckan. Och när jag väntade och väntade så kom det en buss, blockerade trafiken i rondellen för att öppna den för mig. Det var väldigt snällt. Sådant har jag aldrig förväntat mig av en busschaufför.
Dessutom...
Jag har fått ett litet paket. Bara en sådan grej är stor men det här paketet blev skickat till min gamla adress i Göteborg. Där har jag inte bott på sex år. Men posten såg till att paketet hamnade här, i Eskilstuna, i alla fall. Kära någon säger jag bara.
Och så köpte jag ett par nya skor. Som jag bara älskar.
Punkskor, sa mina barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar