Jag visste det! Jag visste att precis så skulle det bli! Man behöver inte vara speciellt smart för att lista ut sådant. Lägger man sig okristligt sent en kväll så vaknar man med sand mellan ögonlocken morgonen därpå. Men ni måste förstå, jag kunde inte gå och lägga mig som ingenting hade hänt. Inte igår. Inte när den hemska pedofilen härjade som värst, inte när Steven svävade i den allra, allra största av alla livsfaror. Jag läste Mörk jord av Belinda Bauer. En bok om en pojke vars största dröm var att lappa ihop sin familj. Han bad om om hjälp den mannen som en gång i tiden splittrade familjen. Han bad om hjälp självaste djävulen, pedofilen, barnmördaren.
När jag väl la mig då dunkade mitt hjärta så pass mycket att jag hade svårt att somna. Jag tvingade mig till att tänka på annat men bilder som jag skapade med hjälp av boken återvände hela tiden. Jag sparade de sista sidorna till idag. För att ha något att läsa på lunchrasten men jag kunde inte vänta så länge. Det var ju evigheter dit. Jag var tvungen att få veta så imorse läste jag klart boken. I gatulyktans kalla sken, när jag väntade på bussen.
3 kommentarer:
Visst är det underbart att bara fastna så i en annan värld. Jag glömmer att läsa i perioder. Det kan gå ett halvår men sen hittar jag dit igen och försvinner in i andra världar.
Den låter läskig... din bokvärld. Men vilken underbar känsla det ändå är att få hamna där och bli fullt indragen. Hela hjärtat är med
Din isbild.... Den går inte av för hackor... Oj, oj,oj...!!!!!
Kram igen från Tant C :)
Skicka en kommentar