Frostigt, kallt och skräpigt.
Med nästan osynliga steg har vi klivit in i ett nytt år.
Allt är precis likadant som det var igår. Inget har förändrats.
Inget under har lyst upp våra himlar och gett oss det vi har bönat för.
Förutom hoppet. Om att vi ska vara lite bättre människor än vi har varit.
Det känns rogivande när hoppet vaggar mig genom den allra första dagen på det nya året.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar