Den godaste whiskyn

För ganska länge sedan, när Magnus var på någon långpaddling och jag var pigg
och dessutom social, ringde Elin till mig.

- Anna, ska vi gå ut och dansa?

Jovars, jag hade otvättat hår och skulle precis äta mina ostmackor. Men vi bestämde oss för att gå ut i alla fall. Elin hade nämligen en stark övertalningsförmåga. Hon kom hem till mig. Vi tyckte att ett par glas något stärkande inte skulle skada oss. Möjligen stärka men absolut inte skada. Jag var inte speciellt bevandrad bland starka drycker men jag fick för mig att Mange hade en flaska whisky gömd någonstans. Jag bjöd frikostigt på den.

- Det är den godaste whiskyn jag har någonsin druckit - Elin blev salig och flaskan tömdes helt innan vi styrde vår kos mot stans enda 30 plus - krog.

Vi hade en helt fantastisk kväll, det minns jag väl. Nackspärr efter alla mina headbangs satt länge i. Jag minns också den kvällen då Magnus skulle göra choklad och letade efter sin rom. Han letade och letade och till sist frågade han mig om jag hade sett den. Men det hade jag inte. Om han, däremot, skulle leta efter sin whisky då visste jag precis vart den hade tagit vägen.

- Men Anna, det är inte konstigt att Elin tyckte att det var den godaste whiskyn.

För det var min rom ju!

Hans rom! En skvätt rom i choklad eller negerbollar var den största lyxen för honom. Nu var romen borta. Och det var inte vilken rom som helst utan en sådan som man inte kunde köpa på Systemet. Ajdå. Varje gång någon skulle ut och resa så bad Magnus om att en flaska Negrita. Men den var tydligen svår att få tag i så han fick vara utan. 

Idag, när Magnus fyller år, så får han en flaska Negrita av mig i present.
 Jag spricker bokstavligen av lycka.