När en flock pilfinkar kom farande över altanen tog jag bort nätet från lilla pilfinkens kartonghus. Jag hoppades på att det var hans flock och att de skulle hitta honom och ge mig några tips på hur jag ska hantera situationen. Men pilfinkflocken var mest intresserad av att glufsa i sig mat i grannens trädgård. Efter ett tag satte jag på nätet igen. På bilden är pilfinken blöt för att den dök ner i vattenskålen och satt och bajsade helt sonika i den.
Naiva mig trodde att både kartongen och nätet skyddade lilla pilfinken från min katt. När jag gick in för att byta pilfinkens vatten hörde jag ett duns. Det var katten som puttade ner kartongen. Hon letade efter sin efterrätt; för ätit huvudrätt, det hade hon redan gjort i köket. Min beskyddarinstinkt gick på fullt varv. Jag sprang fram till katten, lyfte den i nackskinnet och slängde bort den. Lucy flög över gräsmattan i en vacker båge. Hon har inte hunnit ta tag i lilla pilfinken men jag vet inte om den stackarn blev skadad under fallet. Nu sitter den tillbaka i sin kartong och Lucy är just nu enormt sur på mig. Ni som har katter vet nog hur sura de kan bli. Hon får inte gå ut och jag ska springa till affären för att köpa druvsocker som Johanna har rekommenderat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar