Nämen, titta vem som har kommit på besök till oss ikväll!
Årets första igelkott trycker sig i Magnus något misslyckade brännässleodling.
Jag har fått lysa med pannlampan för att hjälpa kameran att fokusera.
Det gillade inte igelkotten. Ännu mindre gillade han kamerans klickljud.
Jag ska köpa lite kattmat åt igelkotten imorgon, som tack för att jag fick ta ett par
bilder i den kalla, kolsvarta natten.
9 kommentarer:
Nämen titta....igelkottar är så fina.
Jag hade en här förra året som brukade komma och lägga sig i syrenbuskaena för en stunds vila...och det roliga var att katten oftast låg bara en bit ifrån...såg roligt ut :)
Stackars magnus, det går inte så bra för hans nässlor...han får ge sig ut i naturen och se om han hittar nässlor där !
Det hände en märklig sak här på morgonen...mailar om det :)
På tal om gulliga djur...kolla in dessa..mina favoriter!
http://svtplay.se/v/2345347/alpackorna_blir_fler
♥
Christin
Åhhh...de är så söta. Jag bodde på Vårvägen i Skiftinge, med uteplats, innan jag flyttade hit till huset och där hade jag en igelkott som återkom varje år. Här har jag sett en, men den försvann snabbt när vår Grim gjorde utfall mot den, innan jag hann stoppa honom.
Nu, nu, nu...har jag skrivit ett lååååångt mail och du är beordrad att läsa detta...genast :)))
♥
C
Christin, jag skyndar mig att läsa!
Raija, innan jag och Magnus flyttade ihop då bodde han på Vårvägen!
När flyttade ni ihop? Och var på Vårvägen bodde han? Jag bodde i nr.19.
Magnus bodde på 19C! Han hade också uteplats. Vi flyttade ihop 2006 och nu bor vi i "grishusen". Om ni bodde där samtidigt så bör du känna igenom honom. Eller Nosan :) De två lägger sig liksom på minnet.
Jag bodde i 19B och nu när du säger det, så tycker jag att jag känner igen Magnus och Nosan. Jag bodde där åren 1997-2004. Fråga honom om han kommer ihåg min katt Roffe, som bodde med mig där. En vit chinchillaperser, som jag har under saknade i min blogg.
Magnus flyttade till 19C den 27 mars 2004, då hade han Jesper och Johanna med sig. Det är två av hans barn som idag är vuxna. Han minns en långhårig katt som bodde där. Tänk att ni var grannar :))))
Det är ju fantastiskt...:-) ....tyckte jag kände igen honom på bilderna du haft i bloggen, men kunde inte alls placera honom. Världen är bra liten ibland. Det känns som om det finns en mening med allt.
Skicka en kommentar