fredag 22 april 2011

Maskrosor och daggmaskar


Idag har jag befriat gräsmattan från en hink med maskrosor.
Fortfarande är det bara en bråkdel av alla maskrosor som växer hos oss.
Nu sitter jag här med svarta, jordiga naglar.


Egentligen har jag väldigt lite emot maskrosor. Jag har gjort både maskrosvin och maskrossirap. Men i år tar maskrosorna över gräsmattan och jag har insett att den behöver lite hjälp. De späda maskrosbladen kan man faktiskt använda i salladen. De är fullvärdiga ersättare till ruccola. Jag gillar dock inte ruccola så maskrosor får åka ner i komposthögen.


Under rensningen lyckades jag förarga några tuvmyror men det är inte så svårt. De är väldigt agressiva av sig själva. Det krävs betydligt mindre än så för att förarga dem. En fet daggmask blev också missnöjd med mina insatser. Jag tycker om daggmaskar. Regninga dagar, när daggmaskarna kryper ut på cykel- och gångbanor brukar jag flytta på dem. Mitt hjärta vrider sig åt höger och vänster när jag får syn på de stackarna som ligger där helt utsträckta och fattar inte att folk trampar eller cyklar över dem.

1 kommentar:

Raija sa...

Håller med dig om daggmaskarna, för jag undviker också att trampa på dem. Vi har en hel del vinbärssnäckor vissa perioder och det är samma sak med dom. Känns inte alls bra att trampa sönder deras hus.
Maskrosor har jag också gott om, men håller bara efter i rabatterna.
Tänk att du trodde jag var mörkhårig...ler...det är lustigt hur man skapar sig en bild av folk, som sen inte alls stämmer.