Män vs kvinnor

Och så kom jag på att tänka en liten fundering och måste skriva av mig.

Jag får en känsla att män bemöter mig på ett bättre sätt än kvinnor gör. Inte minst i trafiken. Står jag vid ett övergångställe så det är oftast män som stannar för att låta mig gå över. Kvinnor rusar bara fram utan att ens märka att jag står där. Undantag finns så klart men jag generaliserar. Nuförtiden, när gatorna är smala på grund av alla snöhögar och alla får inte plats, brukar jag ställa mig vid vägkanten för att mötande bilar ska kunna passera lugnt. Det gör jag för både bilens skull och för min egen. Det vore hemskt att halka när man är jämsides med en bil. Är det en man som sitter bakom ratten så brukar han skicka en tack-nigning med huvudet. Är det en kvinna får jag inte ens ögonkontakt med henne. Jag är ingen vamp, ingen högklackad bimbo som drar mäns blickar. Snarare tvärtom. Påpälsad i termobyxor, med mössan dragen över ögonen och en röd näsa påminner jag om en trollpacka. Ändå är det män som uppför sig mer hyfsat än kvinnor gör. Jag undrar varför. Är det något arv som spelar oss spratt? Någon djupt nergrävd instinkt om att vi, kvinnor, är trots allt konkurenter? Jag tror inte att samma män är lika schysta mot manliga trafikanter. Faktiskt.

Samma sak har jag observerat i mataffären. Oftast är det kvinnor som kör race med kundvagnar för att få den bästa köplatsen till kassan. Kommer jag och en man samtidigt till kassan då släpper han mig oftast före. Och återigen, jag liknar en trollpacka. Om jag ska ordna med något ärende då föredrar jag att ha en man att göra med. De är oftast mer sakliga och kortfattade än kvinnor är. Inget illa om kvinnor, jag är själv av den sorten och jag har inga tankar på att byta kön. Jag blir bara konfunderad...