Jag vet ett ställe där det brukar växa tallblodriskor, den godaste svampen jag vet. Så gott som varje dag går jag dit och kollar om de har visat sig. Jag vill nämligen hinna före alla blodtörstiga larver och maskar som kan tänka sig angripa svampen. På morgonpromenaden med Nosan gjorde jag min dagliga svampkoll under tallen. Men istället för blodriskorna hittade jag smörsoppar. Ja, ja, de är bra de med. Jag brukar torka svamp och använder den torkade svampen som smaksättning i nästan alla möjliga grytor. Att stoppa näsan i plåtburken i vilken jag förvarar svamparna och dra in den härliga doften... Det hör till livets höjdpunkter. Men blodriskorna har jag inte gett upp, inte än...
***
Så gör jag när jag torkar svamp: borstar av allt skräp, skivar svampen och torkar den i ugnen i ca 100 grader. Det brukar ta 2-3 timmar. Ugnsluckan ska vara på glänt för att släppa ut fukten. Jag brukar vända på svamparna någonstans i mitten av torktiden.
1 kommentar:
Så mycket gott! Jag har bara koll på kantareller och Stolt fjällskivling (den är så god att panera och steka tycker jag) Gissar att det finns mkt svamp i stugan nu, vi har inte varit där på ett tag.
Skicka en kommentar