Grön är den färgen jag aldrig tröttnar på. Det sägs att man ska aldrig säga aldrig men i det här fallet är jag säker på min sak. Vit gör att jag fryser och känner mig ensam. Blå hör sommaren till och känns något felplacerad när hösten knackar på dörren. Starka färger gör mig panikslagen och rastlös. Men grön... ack, grön lugnar ner mina oroliga tankar. Grön ger ögonen den efterlängtade vilan. Grön fyller själen med harmoni och kärlek. Grön är tidlös och oändlig.
6 kommentarer:
Instämmer till fullo!
När ditt foto dök upp på skärmen kom det bara ett långt åååååh!
Helt underbart.
Gröna kramar Trollmor :-)
Jag känner detsamma för lila. Det påminner mig om syrenernas tid.
Fann din blogg via balansgång och blir kvar. En vacker dag ska jag orka läsa mig till början av allt du skrivit.
Grönt hittar man så lätt... ute i skogen t.ex. ;-)
Där kan man vandra, titta och njuta och finna ro.
Ja grönt är skönt säger man väl! Jag har lite svårt för grönt. Beror på hur den gröna färgen är. Lime grönt går bra. Men det är tur att vi tycker olika. Jag är ju rosa!!!!!
Ha de gott vännen!
//Cissi
Hej "Annastilla"! Hittade din blogg efter att jag läst evelina i Eskilstunakuriren. Kommer att kika in här ibland, det känner jag starkt. Detta fina, underbart lugna fotografi fick mig att kliva in och kommentera en snutt. Vill bara säga; -Åh vad vackert! vilket lugn! Håller med dig.
Kikar snart in igen.
Leila från Strängnäs
Tack Leila!
Skicka en kommentar