lördag 16 maj 2009

Den milda ensamheten



Idag är jag ensam. Jag älskar att vara ensam. Men jag minns så väl tiden då jag var ensam jämt. Då avskydde jag ensamheten. Jag drömde om starka armar runt omkring mig. Jag drömde om utspridda saker. Saker som skulle tillhöra någon som bryr sig om mig.

Han som bryr sig om mig är bortrest idag. Och jag är ensam. Jag njuter. Inte av det att han är bortrest utan av det som det bär med sig. Utrymmet, det fysiska utrymmet runt omkring mig. Tystnaden. Tänk, jag behöver inte säga ett enda ord idag. Kravlösheten... Jag sitter och dricker mitt örtte. Läser boken om humlor. Jag är jag. Bara jag. En hagga med drömmar. Just idag.

6 kommentarer:

Monika sa...

Hej
så skönt, kolla in min blogg!
Kram
Monika

Monika sa...

Hej
visst var det kul
grattis!
Kan du skicka din adress till mig?

Monika


monika.norrby@bredband.net

Estella sa...

Jag är också ensam över helgen och kom också på mig själv med att tycka att det är riktigt skönt! Hoppas du får en fortsatt bra helg!

Ancan sa...

Jag är ganska mycket ensam numera - och trivs utmärkt med det. Kan inte nog uppskatta tystnaden och lugnet runt omkring.

Jag förstår verkligen att du njuter av din ensamhet...

Maria sa...

Jag tycker också om att vara ensam ibland. Men det är ju för att jag nästan aldrig är det. Jag undrar ofta vad jag fyllde min tid med när jag inte hade man och barn och hus mm...

PS: Grattis till muggen hos Monika, den var du värd!!DS

Anonym sa...

Känner igen mig i dina ord! Jag älskar också att vara ensam, har stort behov av det. Att bara få läsa, skriva och vara i mina egna tankar.