Min karriär som vegetarian har varit väldigt kort och tog slut igår. För det beskyller jag polska korvar. Det finns inte någon godare korv än en polsk kabanos. När vi gick in i en mataffär som säljer dessa glömde jag bort att jag bestämde mig för att sluta äta kött. Rätt som det var så hade jag tre paket kabanoser i min kundkorg. Det är så svårt att ändra på sina gamla vanor. De första dagarna gick det ju jättebra men sedan liknade min köttvägran en kamp. En kamp som jag har definitivt förlorat. Jag vet... Usch på mig...
7 kommentarer:
Du är precis som jag - bara en enkel människa:)
Som människa så tar man ibland fel beslut.
Och som människa ändrar man ofta sina beslut.
Det är inget fel i det - det är en förbannad rättighet tycker jag ;)
Kram på dig, och njut ordentligt av din polska korv!
Mmm kabanoss...Känn ingen skam, det viktigaste är att du börjat tänka & faktiskt lagat vegetariskt. För man ska kunna njuta utan dåligt samvete! Tänker man efter så är det ganska mkt man äter som inte är kött i; soppor, pannkakor, pajer, raggmunk...Så en korv då och då...
Anna, det är ALDRIG fel att låta förnuftet segra!
Martin
Men du försökte iallafall!!! Jag var vegetarian i många år mellan 20-30 år. Men föll tillbaka vid 30. Sen dess har jag inte klarat av att vara det, men jag lagar mycket vegetariskt, flera ggr i veckan. När det kom fram hur det går till på slakterierna varav ett i min stad blev jag helt uppgiven. Jag har inbillat mig att det hanteras bra och har precis som du försökt leva i en bubbla. Men det där trängde verkligen igenom. Brottas fortfarande med mig själv om jag kan äta kött i fortsättningen. Men med barn och familj och matlagning hela tiden är det så svårt att bara lägga om alla vanor. Det är rent ut sagt förjävligt att det inte sköts på ett hedersamt sätt! Vem ska man lita på????? Önskar alla djur fick leva värdigt, bo på gårdar och vara ute fria. Sen när det var dags fick de dö hemma i "lugn och ro". Men jag känner mig otroligt dubbelmoralsik. Vi sätter oss verkligen över andra genom att döda dem och äta upp dem. Det är egentligen HELT bisarrt och i och med att jag tycker det borde jag ju kunna avstå. Känner mig som en väldigt liten och ynklig människa! Grishistorien fick det att vakna igen. Hur i hela friden ska man kunna leva med sig själv? suck!Kanske det dåliga samvetet hjälper till att få mig att sluta så småningom. Det är ju dessutom bra för miljön...
det är svårt att vara människa och stå ut med sina beslut!
Jag började i höstas med att bestämma mig för att vara köttfri en månad. Det var så länge som jag tyckte kändes överkomligt (och jag har varit mer och mer inne på vegetariskt sedan 2000). Halvvägs igenom månaden var det kämpigt och jag fantiserade om diverse kötträtter, och jag åt ganska tråkigt. Men när månaden hade gått kändes det fel att gå tillbaka och nu har det bara rullat på, så om någon vecka är det sex månader utan kött. Och jag måste medge att det känns bra när man läser en del rubriker i tidningen. Det finns ju också en del alternativ i affären så att det fortfarande känns som att man kan äta färs, korv och köttbullar t ex. Julen kändes ingen skillnad, snarare till det bättre. Dessutom verkar det ha påverkat min hälsa till det bättre, vilket var en positiv överraskning. Och jag har upptäckt raw food, vilket ger energi på ett helt annat sätt. Ja, tänkte dela detta som kanske lite inspiration. Det är ju ingen idé att "skamma" sig till förändring, men att känna sig lockad tycker jag brukar vara en bra utgångspunkt.
Jag känner ingen skuld för att jag äter kött. Men vi äter i princip bara "bra" kött. Lamm från en gård i vår egen by. Jag vet vilka ängar de gått omkring på, på sommaren. Och så ren som ju också strövat fritt och haft det bra.
Till det falukorv ibland som kanske inte alltid är så bra, men det får vara ok ändå.
Det glädjer mig om jag inspirerat dig till mer färg i ditt liv!! KRAM!
Tack för alla era kommentarer och tips!
Skicka en kommentar