En alldeles liten Stilla
Jag har tittat på våra gamla bilder. Det är synd att ha dom i en låda. Jag är för lat att klistra dom i ett album. Även om jag hade dom i ett album så skulle det kännas lika synd. Vissa bilder vill man vill ha framme. Jag minns färger på mina kläder. Jag minns dofter. Jättemärkligt att en del minnen sitter så djupt. Jag minns till exempel ljuset som trädgården drunknade i soliga dagar. Och burkar med hallonsaft.
Och jag minns en natt när min då någon månad gamla syster vrålade i sin säng. Mina föräldrar var en trappa upp och hörde inte hennes hemska vrål. Jag gjorde vad jag trodde en storasyster på 5 år borde göra. Klättrade upp i hennes säng och lyfte upp henne. Sedan la jag Joanna på bordet och gick tillbaka till sängen. Hon blev tyst och jag kunde somna om. När mina föräldrar kom ner fick de sig en chock. Deras två döttrar sussade sött. Anna i sängen och Johanna på det hårda matbordet. Fråga mig inte hur jag tänkte.
Stillas lillasyster Joanna
Jag har plockat fram några bilder och gjort ett dragspelsalbum som min mamma ska få. Mitt första scrapprojekt!
3 kommentarer:
Tror du tänkte på att göra det bästa av situationen trots dina fem år. Du ville väl att din lillasyster skulle sluta skrika. Du lyckades också. Tur hon inte var i den åldern då dom börja vända sig osv.För då hade hon nog ramlat ner från bordet.
Visst är det synd att låta foto ligga nere i en låda och inte synas.Så roligt att få se dig som liten, och din lillasyster.
Dragspelsalbumet är väldigt fint.
Vilket fint dragspelsalbum! Och så härligt det är med minnen, jag är ås otroligt fashinerad av doftminnen!
En söt historia om en lösning som kändes bra just då, det fungerade ju uppenbarligen. Dina scrappade bilder var jättefina och så roligt för din mamma att få. Kramar Birgitt
Skicka en kommentar