tisdag 15 april 2008

Bävern



Mordet på Engla har skakat om mig. Min egen dotter liknar henne till utseendet. Jag vill bära barnen i bröstfickan så att jag aldrig någonsin förlorar dom ur siktet. Men det går inte, de måste få gå sin egen väg. Jag kan bara hoppas och be att ingen psykopat ställer sig mitt på den vägen.

***

Igår träffade jag en bäver. Alldeles nära mig simmade han. Lite ilsken på att främmande rörde sig i hans vatten. Vi paddlade kanadensare i en bäck. Plötsligt sa det "plums" och vatten skvätte åt alla möjliga håll. Jag vände mig om för jag trodde att Magnus, som satt bakom mig, kastade något i vattnet. Men det var en bäver som hoppade in. Sedan simmade han bredvid oss, under oss och framför oss. Det var så spännande att vara så nära honom.









11 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har också träffat på en bäver -den simmade förbi mig när jag stod och metade vid mina svärföräldrars sommarstuga för ett par år sedan.
Jag såg nåt i ögonvrån och tänkte:
hmmm, vad är det där som kommer och simmar... och nu försvann den... Men, det är ju en BÄVER!!! Stackarn paddlade på i en å, och hade inget annat vägval än framåt!

Anonym sa...

Du som delar med dig av så fina sagor & berättelser - kan du inte använda det i din fotoutställning eller nåt?

Anonym sa...

"The Swedish beaver" som man säger over there.....

Martin

Anonym sa...

Härliga bilder på bävern.
Har själv ett stort bo nära sommarstugan. Har ännu inte lyckats fånga bäverfamiljen på bild. Sena sommarnätter ser jag dem passera med last till boet nere på Norrsjön.
Häftiga djur, med sin stora platta paddelsvans...

Anonym sa...

Vilka vackra bilder! Spännande med djurliv så nära inpå en :)

Millis sa...

Vad häftigt att komma så nära en bäver! Fina bilder!

Jeanette Nord sa...

Nej men oh så underbart. Jag vill också se en bäver! Avis, avis! Fast jag vet inte om de håller till i Skåne eller? Dessutom lär jag aldrig se dem inifrån en kanot. Är paniskt rädd för kanoter. Eller tanken på att glida fram i en tilltalar mig....det är ur- och i klivandet som avskräcker. Dessutom blir jag sjösjuk...av allt! Fast jag kanske kunde få se en från någon strandkant någongång.

Tack för att du delade med dig av en sån härlig upplevelse!

Kram
Jeanette

Maria sa...

Hej!
Vi fick se en bäver nära vår båt förra sommaren, men den blev skraj och dök iväg hela tiden. Men det var roligt att ändå se den...

Tack för fina ord hos mig! Värmer!!

Birgitta sa...

Många känslor som ryms i oss, sorgen över Engla och glädjen i naturens upplevelser. Kramar Birgitta

Anna Stilla sa...

Tack för alla kommentarer!

Anonym sa...

Åh, Lyllo Er!
Här i byn inte långt från mitt jobb har bävrar gnagt ner flera träd. Å fastän vi spanar efter dom när vi går på lunchpromenad så har vi ännu inte lyckats upptäcka dom.
Kanske vi ska börja gå på tidiga morronpromenader oxå...
=0)