Ännu en solig dag. Att sitta inne och tycka synd om sig själv är för jobbigt så jag har cyklat till biblioteket och lånat några böcker. Sedan gick jag och satte mig på kajen. Staden, med hela dess buller, hade jag bakom ryggen. Framför mig blänkte ån, som sällskap hade jag en fiskare. Sådant fungerar som balsam för själen.
***
Längtan finns där,
I dig och mig.
Som ett överbegåvat frö,
som ständigt skjuter nya skott
och varje gång utvecklas
till en ny blomma.
/Laila Dahl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar