måndag 12 mars 2007

Då och då fick han ett vredesutbrott.



Den första värmande solen i år! Man kunde sitta ute på altanen och njuta av sitt te utan att ha på sig yllevantar.
Jag läser just nu "Litterär gestaltning" /Eriksson&Lundfall/. Boken innehåller olika övningar och här kommer den första:


Han fäste blicken i kvinnans trötta ansikte. Axlarna åkte upp och han böjde sig en aning. Folk runt omkring honom kunde höra hans snabba andetag. Han lyfte högra handen och med all kraft slog han den i bordet. Slaget var kraftigt och hårt men han kände ingen smärta. Adrenalinet pumpades med dubbel hastighet och han slog många gånger till. Kvinnan tog ett kliv bakåt. Han sparkade till bordet. Kvinnan visste vad som skulle hända. Han skulle slå henne om ingen stoppar honom. Hon tog ytterligare några kliv bakåt. Han viftade med nävarna och skrek "din jävla hora!".


Övningen:
I följande mening gestaltar man inte utan berättar "Då och då fick han ett vredesutbrott". Gestalta meningen på några rader så att läsaren förstår vilken egenskap det är frågan om. Kunde ni förstå att det var vrede jag gestaltade?

Inga kommentarer: