Jag har fått tänka om och istället för strandhäng har jag valt en skogspromenad. Ibland blir jag riktigt led på mina omgivningar. Jag har gått här så många gånger... Men när jag är väl där på stigen då börjar jag se saker med nya ögon. Grönskan intensitet. Eller hur växter avlöser varandra. Sådana där små saker.
Idag har jag dessutom känt mig väldigt iakttagen...
4 kommentarer:
Håller med dig om att man tröttnar på sin vanliga omgivning och tycker att man sett det mesta där. Men du lyckades fånga en riktigt sötnos på bild.
Vilken härlig skogsstig :) en sån som framkallar lust för att gå ... Skönt att skavsåren är bättre :)
Ja, visst längtar man vidare ut i världen ibland! En kursare sa till mig för länge sedan när vi pluggade filosofi att "om man känner alla blommorna på ängen vid namn blir den lilla världen så mycket större". Jag försöker tänka på det när jag tröttnar på min gamla vanliga omgivning, att det fortfarande finns mycket att upptäcka i det lilla;-) Du visar just detta på ett så vackert sätt i dina bilder!
Tack så mycket. Ibland längtar jag verkligen till att få se något nytt, något stort. Men livet är ju som det brukar. Små vardagligheter och man blir nog en lite lyckligare människa om man lär sig att gilla dessa.
Skicka en kommentar