Det är svårt att leva i nuet när dagarna försvinner ifrån mig i ljushastighet. Det är först på kvällen, när jag går igenom bilder som jag tagit under dagen som jag kan se att jag har haft en dag. Att jag har gjort en del, upplevt något. Att jag har förundrats över vinterns skönhet, bakat bullar, packat kläder. Det är först då. Bättre sent än aldrig...
2 kommentarer:
Bra att ha en kamera till hands då...mitt knep att stanna upp är mindfulness...Bullarna ser ljuvliga ut...
fridefull jul! kram.
Skicka en kommentar