Slit och släng

Ibland sätter sig någon tanke i huvudet på mig och vill inte släppa taget. Som den där om tidningar och livet och oss, människor. Varje gång jag står framför en tidningshylla blir jag konfunderad.

Så blir du lyckligare! 10 sätt att höja sin lön! Gå ner 3 kg på en vecka! Orgasmskolan! Kicka pojkvännen!

Tidningarna måste väl spegla av vår tid? Svara på den törsten som finns i samhället idag? Annars skulle dem nog inte sälja antar jag. Är det ett sätt för tidningarna att tala om för oss att egentligen är vi ett gäng missnöjda typer som inte borde nöja sig med det vi har utan kräva mer. Är vi verkligen ett gäng sjukligt överviktiga människor som borde förknippa maten med kalorifattiga gränser istället för att äta och ha roligt samtidigt? Sexlivet är också uselt, det måste förbättras. Och när du är väl mästare på att få (och ge) oförglömliga orgasmer då kan du kicka killen. Eller tjejen. Det finns alltid 100 andra som väntar i kön. Slit och släng dig själv.

Varför finns det så få artiklar som verkligen uppmuntrar människor att acceptera sig själva och rota sig i livet? Istället ska man hela tiden förändra allt runt omkring sig. Byta jobb, förhållanden, tapeter i vardagsrummet. Skilsmässor väcker mindre uppmärksamhet än folk som har levt med varandra i 20 år. Har man jobbat på ett företag i 15 år då är man nog klassad som dinosaurie som passar bättre på Naturhistoriska än i vårt moderna samhälle.

Nej, jag är inte ett dugg bättre. Jag är ett kugghjul i det stora maskineriet och jag drivs av samma rastlöshet som präglar många av oss. Men högst på min önskelista står det ett enkelt liv. Ett liv där man inte tvingas välja jämt och ständigt, där man har sin givna roll och plats och där andras åsikter om vad som är bra för mig inte når.

PS. Förresten, jag köper aldrig en tidning som skriver om viktnedgång. Och ordet banta är totalt förbjudet i det här hemmet.