Jag är en nattuggla. Och när jag ugglar om nätterna då googlar jag ibland. Och ibland ramlar jag baklänges av förtjusning. Som nu. Titta bara på det här rummet! Så otroligt mysigt att jag inte kan slita ögonen ifrån skärmen. Jag älskar dessa färger, känslan, avspändheten. Att det är slitet men inget horribelt shabby chic i det. Ursäkta mig alla shabby chic - älskare. Att blomvasen står på golvet istället för på bordet. Att ingen tv syns på bilden. Istället ser man ett brädspel. Trasmattorna, lapptäcket, fåtöljerna. Jag köper hela konceptet. Så vill jag ha det!
Jag var så ivrig med att spara själva bilden att jag inte sparade sidan från vilken jag hämtade den. Nu gör jag något fult med att lägga ut bilden utan att länka tillbaka men jag kan inte låta bli. Jag hoppas att ni kan se över det.
8 kommentarer:
Yes, gocarten var dagens enda vinst. Jag försökte att inte göra en stor sak av det... ;-)
Nu känner ju inte jag dig annat än genom bloggen, men jo. Rummet känns väldigt du.
Hej ANna!
Tycker också att det var ett härligt rum. Ett rum med själ. Och trevligt att det kan vara shabby utan att vara vittvitt.
SKulle vara skönt att ha ett rum att umgås i UTAN tv. Men så många rum har vi inte...
Jag håller med dig. Det är superfint! Det är iallafall liiiite Persilja över det. Det är väldigt engelskt i mina ögon. Soffans placering är på nåt sätt engelsk. Jag gillar mest den gröna pallen, det gröna bordet och den gröna stolen. Trasmattan och vasen är också fina! Undrar om det är engelskt? Visst är det typiskt att man inte hittar igen sidan man fann. Det är hopplöst ibland. Man försöker tänka hur man tänkte men det funkar inte.
Känslan av att finna sina drömmars rum är världens mysigaste känsla. Lite som att komma hem.
Jättemysigt och jag håller med om att det var väldigt fint med lite shabby utan vitt...
Vilken skön hemtrevnadskänsla det är i den bilden!
Kram från Eva
Ser väldigt trevligt ut. :-) Där skulle jag kunna sitta och läppja på ett glas vin och småprata. Är det en musikanläggning under trappan? Jag bestämmer det! Kanske en "Bo Kaspers" som går i bakgrunden, så känner sig ingen tvingad att hålla låda. Då kan samtalet pågå lugnt, eftertänksamt. Gillar den gröna slitna pallen. Sådan plyschtygfåtölj hade min farfar, bara en. Den andra fåtöljen hörde ihop med soffan. Undrar om fåtöljen finns kvar i släkten?
Kul.
Ja, håller med dig om det mesta...Inte riktigt min färgskala men kännslan, ja den finns där..Ha en bra kväll........
Skicka en kommentar