- Titta i katalogen - Magnus stack den i handen på mig. Du kanske hittar något för dig.
- Nä, jag friluftar inte - mumlade jag gömd under vår yllefilt. Jag följer som sällskap.
För idag har vi haft en stor köpa-kläder-dag. Jag ska nog förtydliga en sak, kläderna skulle köpas till Magnus. Så vi satte oss i bilen och körde några mil. För några mil borta ligger det en affär som är jättebra för prismedvetna utemänniskor.
I Surahammar fick vi synka oss med kartan...
Affären hade öppet så vi klev in. För Magnus var det som att komma in i en godisfabrik.
Regnjackor, riktiga byxor, arbetskängor... Inte ett enda plagg i silke så långt ögat når. Och vad tyckte Stilla om det hela?
Precis det här! Tråkigt bland alla arbetskläder. Men...
Vilken tur att det fanns andra som inte var så värst upptagna av shopping. Så jag och Gunnar kunde flörta lite med varandra. Jag har nämligen alltid fallit för män i uniform.
Efter några timmar var det dags att lämna butiken. Adjö Gunnar. Vi kanske ses en annan gång. Avskedet med min nufunna kärlek hade tagit hårt på mig. Jag var tvungen att pigga upp mig så vi åkte tlll....
En underbar affär men den historien får ni ta del av imorgon. Välkommen tillbaka då!
Fortsättning följer.
3 kommentarer:
Ja, pappas klädshopping är ett helt kapitel för sig. En gång när han och Linda var och handlade på Coop Forum så hittade han en jeansmodell som var godkänd. Det var för flera år sen, jag tror tillochmed att det kan ha varit när jag gick i ettan på gymnasiet.
Då köpte han nog 6 par av samma färg och samma modell, han har fortfarande kvar dom jeansen. Han vägrade använda flera stycken bara för att de skulle hålla i minst 10 år framåt...
He he, tur att du mötte Gunnar! Och jag ser fram emot den sista affären!
Åhhh, dessa fantastiska män :-)
Jag har ju en som , förmodligen är Sveriges modernaste 50 åring - han ärver allt efter 22 sonen (som är ett riktigt modefreak och aldrig har kläder mer än max ett år...)
Inte nog med att han numera ser rätt ungdomlig och fräck ut - dessutom behöver han ju inte följa med till några som helst affärer längre - det är nog hans största lycka :-)
Förrutom den att sonen då har samma storlek, samt samma skostorlek - bra jobbat!
Skicka en kommentar