Foto: Anna Stilla
Jag tror att jag har alltid varit snäll. Inte överdrivet snäll men så där normalt lagom snäll. Under de senaste åren har jag dock märkt en förändring. Jag är inte lika snäll längre, eller ja, jag är det. Men jag har blivit mindre tolerant mot andras misstag samtidigt som jag har blivit mer misstänksam. Det gör att den snälla sidan av mig inte syns och det är så lätt att tro att man börjar bli rentav elak. Jag ska försöka att bli lite mer överseende och förstående.
6 kommentarer:
VAckert foto och tänkvärd text!
Vilket vackert foto! Kan det inte vara tanten i dig som kommer fram med åren...? Hon kan vara jobbig men jag låter henne vara kvar för ibland är hon riktigt bra att ha:)
Jag igen...Skulle bara kolla om hjärtbröden blev bra?
Hej
Jag tycker om att du pratar om att man ska vara snäll. Och det är nog viktigt ibland att tänka på hur man uppfattas. Fast jag tycker ju att du verkar väldigt snäll och förstående. Jag tycker ibland det känns som om att snällhet kommer bort bland allt annat man ska vara. Någonstans där folk inte alls alltid är snälla är när de skriver mejl på till exempel arbetsplatser. Det är viktigt med snällhet.
Ajdå, jag kom några år för sent med andra ord.....
Martin (inte så illa ment)
Snæll eller inte ær ett intressant spørsmål, som vi sir i Norge! Jag tror att det snællaste i længden ær att vara ærlig mot sig sjælv. Hur andra sedan uppfattar din grad av snællhet ær något sekundært. Att vara øverseende kan i værsta fall vara att inte bry sig!
Skicka en kommentar