Det gör så himla ont. Att inte skriva. Att hålla alla mina ord i koppel och be dem vara tysta. Jag trodde att det skulle vara så enkelt. Att bara sluta och ägna sig åt det verkliga livet. Det där utanför bloggen. Men det är just i bloggen som jag har bearbetat livet. Klätt livet i ord och låtit dem galoppera över cybervidderna. Och nu gör jag inte det längre och känner mig alldeles konstig. Till och med lite tom. Jag har saknat alla dessa bloggskriverier...
4 kommentarer:
Din tystnad kan lära dig något..
Kan vara så så att du behöver bloggen .. .. Hade tankar som plötsligt bara försvann.. Har haft en djup ( mörk) period i mitt liv, nya tankar om allt .. sorger o elände men nu verkar molnen lätta lite grann o jag kanske är på den ljusare sidan igen..
Allt gott till dig, hur du än gör..
å vad har hänt ?
Aaaaawww..söta Anna!
Skriv du här i din blogg. Det är många som saknat dig!
Stor kram från Christin ♥
Välkommen tillbaka!
Skicka en kommentar