söndag 8 april 2012

Stanna i nuet


Det har gått åt två lediga dagar för att komma på vad det är som skaver. Jag är inte van vid att vara ledig. Inte nu längre. För något år sedan visste jag hur man njöt av för mycket tid. Numera är jag en hårt arbetande människa och som de flesta hårt arbetande människor längtar jag efter några lediga dagar. Men när de kommer då rasar min inrutade tillvaro. När jag inte behöver gå till jobbet, passa mina rasttider och bry mig om listor, antal och koncept då blir jag rastlös. Den ena sekunden skriker min tokiga hjärna åt tiden att den ska gå lite fortare så jag kan åka till jobbet. Nästa sekunden blir samma hjärna enormt förtvivlad för tiden går så förbaskat fort och snart är det dags att dra på sig arbetsbrallorna igen. Helgen försvinner, jag gör inget speciellt och blir frustrerad över att jag har låtit de lediga dagarna gå åt spillo.

Skogsdungen i fredags

Jag tror att det är likadant som att vinna en miljon. En miljon räcker knappt till den där drömvillan i skärgården så man väljer att resa jorden runt istället. Köpa de där dyra sakerna till sina barn. Sakerna de alltid har önskat sig men man har inte haft råd med att uppfylla dessa önskningar. Man kanske köper en ny bil och bokar en spa-helg. Ett år senare upptäcker man att miljonen har tagit slut och det är dags att gå tillbaka till jobbet. Sedan ångrar man att man inte har spenderat pengarna på ett klokare sätt. Precis så är det med mina ledigheter.


Att förstå att det är ok att ha tråkigt är nog det första steget till att njuta.
Det är helt ok att bara vända ansiktet mot solen och tänka på precis ingenting. 
Man behöver inte ständigt uppleva saker. Man kan faktiskt välja att stanna i nuet.

4 kommentarer:

skapasaker sa...

Precis SÅ är det Anna!
Eva

Anna Stilla sa...

Tack Eva!

kama sa...

Tez tak lubie ...i tesknie za naszymi spacerami w poszukiwaniu kaminia Wikingow :) Niezapomniane chwile ,mam nadzieje,ze do powtorzenia Aniu...

Anna Stilla sa...

Ha, ha ha. Kamien Vikingow nie ruszyl sie ani kawaleczek. Jak przyjedziesz to pewnie go znowu znajdziemy :)