Vi

Vi upptäckte ett stort problem. Vi bokstavligen ringade in problemet och försökte lösa det.

Inte genom mycket snack, lite verkstad - metoden. Vi tog tjuren vid hornen och försökte lista ut var denne hörde hemma. Och Vi lyckades. Vilket teamwork! Jag fick en enorm Vi-känsla.

Hela mitt vuxna liv har jag fått lösa olika problem alldeles själv. I början hade jag ju ingen annan att ta hjälp av. Numera är jag så van vid att göra allt på egen hand att jag blir till och med störd när någon annan vill hjälpa till. Idag blev jag dock väldigt euforisk av gemenskapet.

Jag tror nämligen på att genom mitt jobb, eller snarare genom mina arbetskamrater, har jag blivit mer social än jag någonsin har varit. Hela mitt liv har jag varit en ensamvarg och gått mina egna vägar. Jag kan inte påstå att jag har tyckt att det var en höjdare alla gånger. Men något har hänt och jag låter andra människor komma närmare mig. Det känns läskigt men samtidigt spännande. Jag är fortfarande en varg, en skygg sådan men absolut inte ensam längre. 

Och nu är kvällen här. Jag sitter tillfälligt ensam hemma och passar på att sjunga.

Eller ja, egentligen vrålar jag...

Sometimes I feel nobody gives me no warning

  Find my head is always up in the clouds in a dreamworld

It's not easy living on my own.

/Freddie Mercury, Living On My Own.

En av de bästa låtarna genom tiderna om ni frågar mig/