Tröstebrevet

En av mina stora drömmar handlar om självförsörjning i så stor utsträckning som möjligt. Ett torpliv med skogar och åkrar som närmaste grannar. Jag är fullt medveten om att min bild av ett sådant liv är otroligt, och då menar jag otroligt romantiserad. Men just för att det är en dröm så får den vara så förskönad som min fantasi bara tillåter. En dag, när tiden är inne, då kanske köper vi ett litet torp. Vi kanske skaffar oss höns och mulltoa. Ett par getter, vem vet. Vi kanske odlar potatis och morötter och lagrar dem i jordkällaren. Det är ju inte helt omöjligt och den tanken gör livet lite roligare att leva.

I sitt Tröstebrev för utflyttare (Tidningen Åter nr 3/11) skrev Lilian Ryd så här:

Man funderar ut vad som för en själv är de viktigaste delarna av drömlivet och hur detta kan jämkas in i den faktiska verkligheten man lever i. Och sedan ska man glädjas åt det man lyckas med - varje litet självhushållarsteg är bättre än inget! Genom att lägga kraften på just det man tycker är roligast och mest väsentligt kan man förverkliga sin dröm.

Det är väldigt kloka ord som kan överföras till nästan vad som helst. Även om vi aldrig får någon möjlighet till att köpa ett torp då kan vi ändå leva åtminstone en liten del av drömlivet. Baka vårt eget bröd, sticka raggsockor, odla grönsaker och njuta av det som naturen har att erbjuda.