Fortfarande i arbetsbyxor. Med popcorn i den ena handen och cheddarkryddan i den andra. Vi var på bio och såg The Stig Helmer Story. Det var så länge sedan vi gjorde sådant, jag och Mange. Ibland tar vi skogspromenader, det gör vi. Sedan sjunker jag i soffan eller i mina egna tankar och livet springer förbi oss. När vi kom hem då undrade Sara om jag somnade där i biografen. För sådant hör inte till ovanligheter. Men nej, jag har inte somnat...
Vi var de allra första som satte oss i biosalongen. Jag undrade om så skulle det förbli. För vem går på bio en tisdagskväll egentligen? Svaret fick jag rätt så fort. Vi var ett tiotal par som tittade på filmen och vi var nog det yngsta paret. Det var tyst i salongen, inget irriterande prasslande och inget ohövligt prat i mobilen. Tyst och elegant, precis så som det ska vara när man är på bio.
På vägen hem tittade jag på hur staden speglade sig i ån. Det var väldigt vackert.
Vem kunde ana att tisdagar kan vara så trevliga? Inte jag ska jag säga Er.
2 kommentarer:
Mysigt.....och vad söt du var i den mössan ♥
Jag har följt en blogg ett tag nu och jag tror att du tycker den är lite intressant....
http://notrashproject.com/
Kram från C
Men det är ju vardagsguldkornen man lever på längst...
Vad vackert det ser ut i Eskilstuna på kvällen när det speglar sig i vattnet.
Skicka en kommentar