måndag 14 november 2011

Mellan himmel och jord


Plötsligt blir solnedgångar så väldigt speciella för mig. Kanske för att jag missar dem. Kanske det. När jag cyklar hem från jobbet då är oftast hela föreställningen slut. Men ibland... ibland håller sig magin kvar. Som idag. Där, mellan himlen och jorden, kunde jag skymta en annan verklighet. Det var så vackert att jag ville skriva dikter om det. Innan jag hade hunnit hem försvann ljuset och med det magin. Så det blev ingen dikt. Fast det lilla jag hade sett, det lilla jag hade hunnit ta bild på, det gjorde mig glad.  

2 kommentarer:

Anonym sa...

Titta på himlen!
Som ett hav...vågor...fantastiskt vackert!

Klart att jag kommer ihåg dina önskningar, Anna :))


C

Laila sa...

Det är så vackert nu på kvällarna. Tyvärr har jag inte haft tillfälle att gå ut och fånga dom sista vackra strålarna. Tittar på din bild och njuter. :-)