Imorse satte jag mig ute på altanen och hoppade till av förvåning. Jag kunde höra morgonpigga fåglar kvittra! Det är inte varje dag jag får göra det. Två gånger om året, rättare sagt. På midsommardagens morgon och på nyårsdagens morgon. Då tystnar E-20n och en underbar tystnad sprider sig över altanen. Något tungt lyfts då bort från min själ och jag känner mig friare. Det kan inte vara nyttigt för en människa att ständigt leva i civilisationens brus. Man märker det knappt numera men när det väl upphör då känner man skillnaden. Jag tror att stress, trötthet och irritation förstärks av det oändliga bruset. Får oss att må dåligt, bli sämre medmänniskor.
- Så fort vi kan så flyttar vi härifrån - sa Magnus.
- Yhm - nickade jag instämmande och lyssnade. Till tystnaden.
2 kommentarer:
Oj. Min första tanke är att det måste vara hemskt att ha vägen och bullret så nära. Vi bor ju på landet och här kan man nästan ta på tystnaden ibland och fåglar hör jag varje dag. En lyx jag måste uppskatta ännu mer alltså...
Om jag vinner många miljoner någon gång....då skickar jag över en del till dig. Så att du kan köpa dig det där lilla huset, ute på landet.
Önska,önska, önska :)
♥
C
Skicka en kommentar