Vi satt i soffan. Utanför altanfönstret hängde det regntunga, mörka moln. Jag gick ut för att titta på dem och då såg jag något helt otroligt. I ett himlahörn lyste det som om änglarna hade världens största grillfest. Jag tappade andan helt, men bara för en liten stund. Jag hade inte så mycket tid med att stå ute på altanen med en tappad anda. Hoppa in i gummistövlar, ta med kameran och springa ut på ängen. Fem minuter senare var allt över. Fem korta men ack så vackra minuter.
2 kommentarer:
Åh, så underbara färger och vilken tur att du såg det.
Men så underbart! :-o
Ibland är naturen så himla vacker så man skulle kunna bli religiös. ;-)
Skicka en kommentar