onsdag 12 januari 2011

Spåkulan

Det bästa med Facebook är Spåkulan. Jag brukar klicka på den då och då och blir alltid förundrat över svaren jag får. Som det här:

Var snäll mot din kropp. Din själ bor ju däri.

Min kropp mår inte så bra just nu. Jag misshandlar den på alla möjliga sätt. När jag tittar på mig i spegeln ser jag hur trött och sliten jag har blivit. När jag drar handen över mina kinder känner jag hur torra och sträva de är. Jag sover dåligt, äter dåligt, rör på mig så sällan. Om någon av mina vänner skulle uppföra sig på det sättet då skulle jag bli väldigt bekymrad. Det är en ond cirkel. En sliten själ gör att man struntar i vad kroppen vill ha. En sliten och bortglömd kropp gör själen ledsen, så ledsen. Någonstans måste man bryta den onda cirkeln och jag får en känsla att det är lättare att lappa kroppen än det är att lappa själen. Kanske, när man börjar lappa den stackars kroppen, så kommer även själen i balans. 

Jag har funderat över året 2011. Vad vill jag uppnå? Vad vill jag förändra? Vad vill jag undvika? Vill jag satsa på Sagoverkstad? Eller studier? Vad vill jag egentligen? Jag känner mig så frustrerad och när jag tänker på hur frustrerad jag är då blir jag ännu mer frustrerad. Och jag tror att svaren om 2011 skriver sig själva. Att finna balans i tillvaron. Att hitta sig själv. Att lappa kroppen så att själen mår bra. Att sluta spela duktigare än jag egentligen är. Att försonas med sig själv. Och kanske viktigast av allt: att börja tycka om sig själv. Det låter så där fint och enkelt när jag skriver det men i praktiken blir det bara flumflumflum. Men jag ska försöka.  

Inga kommentarer: