Just nu sitter jag och filar på månadssagan till min Sagoverkstad. Jag skriver om en kung, hans dotter och en stallpojke. Så jag är helt inne i min egen värld. Någonstans i ögonvrån uppfattar jag att något rör sig på musmattan. Musmattan är svart och Något är också svart så jag ser inte vad det är så där direkt. Men Det rör sig och det är ju så fel. Närmare studier av Något visar att det är en spindel. Mitt i januari! Trots att jag lider av spindelfobi så har jag inte kunnat döda besten. Men att låta den härja på mitt skrivbord är också otänkbart. Så jag har fått bära ut honom (på en tidning) och nu lider jag av dåligt samvete. För där ute kommer den ju att frysa ihjäl...
1 kommentar:
I know the feeling:-) Spindlar o ormar är inte mina favoriter, men att döda - nej. Vi eldar med ved och jag fick hastigt rycka ut ett vedträ som det satt en spindel på. Ville inte bränna upp den. Normalt? Nja.
Skicka en kommentar