måndag 30 augusti 2010

Sagotanteriet


När blev jag egentligen en sagotant?

För många år sedan blev jag sjukskriven för utmattningsdepression. Under min sjukskrivning skrev jag sagor, för min egen skull. De bara kom till mig. Vet ni, så där enkelt. Tjoff och så snurrade sagorna i huvudet på mig. När jag började jobba igen tog jag sagorna till förskolan. Jag berättade dem för mina barn och upptäckte att sagoberättandet gav mig vingar. Jag ville utvecklas och gick på en del kurser och workshops för att bli ännu bättre sagoberättare. Följ med till sagans land. Sagan som språkets nyckel...

Sagotanten var född.

Sagotanteriet är en stor del av min affärsidé och jag har bestämt mig för att den här veckan ska jag agera och jobba som om jag hade mitt företag på riktigt.
Att utforska sina olika identiteter handlar (enligt mig) om att utsätta sig för dem utan att ge vika. Samtidigt som man ska vara öppen för alla intryck som strömmar in i ens själ.

Så jag...

Har sökt ett deltidsjobb. Jag har skrivit ett fint brev och traskat iväg till den eventuella arbetsplatsen. Nu hoppas jag att jag får något svar. Helst vill jag ha jobbet men jag är tacksam även för ett svar.

Och så har jag...

Jagat kunder. Jag har skrivit till två olika äldreboende och erbjudit dem sagoberättande. Utan kostnad. Bara för att jag vill testa mina vingar. Om de bär mig. Det vore synd om personalen inte tackade ja till mitt erbjudande.

Och när jag hade kommit hem då fick jag ett samtal. En av mina sagopåsar kommer att bli såld ikväll.

Så Sagotanten är faktiskt lyrisk just nu :)

PS. Bilden är tagen på biblioteket där det står en enorm stol. Jag bad en av bibliotekarier att ta bild på mina dinglande fötter. Bara att be en person om något sådant är en utmaning för mig.  

5 kommentarer:

Pia sa...

Bra Anna!!! Nya friska tag :))
Intressant att höra hur Sagotanten föddes..../Kram

Pia sa...

Jag jobbar på Tunagården, enhet 3. Ring till oss!!!
Vi är öppna för nya ideér :)//Kram

Estella sa...

Jag gillar Sagotanten bäst so far! :-) Kul att det börjar rulla igång med verksamheten också...

Laila sa...

Men va jag är stolt och glad över dig!
Du vågar och gör det du vill.
Du är så modig... ♥

Maria sa...

Det kommer att gå bra ANna. Det känner jag. Det blir bara en annan väg. Lycka till!