Jag tror starkt på att allt vi gör kommer tillbaka till oss; förr eller senare. Tankar, handlingar, ord. Det är som ett kretslopp där allt cirkulerar i en bestämd rikting. För några dagar sedan släppte jag en människa före mig i kassakön. Jag storhandlade och han höll i en liten brödlimpa. Igår var det en kvinna som gjorde samma sak för mig. Hon storhandlade och jag höll i två gullökar. Jag blev så paff när hon erbjöd mig sin plats vid kassan. Och lycklig. Ännu finns det empati på vår jord.
Idag har en bilist nästan kört på mig. Han struntade i att han korsade min väg; att jag, trots att jag cyklade, hade faktiskt företräde. Vi fick till och med ögonkontakt. Men han bara ökade farten, som om han absolut ville hinna före mig. Och det gjorde han i för sig. Det vore jättedumt av mig att slänga mig framför hans bil.
Men då tänkte jag på att allt vi gör...
Den hänsynslösheten som han har visat idag, den kommer tillbaka till honom. Det kommer att slå honom när han minst anar det. Jag tycker faktiskt synd om den korken.
2 kommentarer:
Det där känner jag igen, en del människor gör precis som dom vill i trafiken. Undrar hur samvetet känns när det faktiskt händer nåt? Och det gör det ju med jämna mellanrum...Jag brukar också släppa före folk i matkön ibland och man kan riktigt se hur personen blir förvånad och glad när man gör det. Hur har vårt samhälle blivit egentligen?! Alla bara stressar på och har bråttom till ditt och datt. Synd! Hoppas ni får en bra midsommar!
Tummen upp för dig! Vilken tur att du inte skadade dig!
KRAM Ulrika
Skicka en kommentar