Jag har ingen dödslängtan. Tvärtom, jag älskar livet. Trots att mitt liv är långt ifrån lätt, gulligt, drömlikt. Jag och Mange har våra problem som många andra par, jag har två tonårsbarn som genomgår sin revolt just nu, pengarnas frånvaro gör sig påmind så gott som dagligen, fläsket på mina ben dallrar med varje steg jag tar och oron inför framtiden ger mig mardrömmar. Skulle jag fokusera på allt detta då har jag bara ett val. Slänga mig framför ett tåg eller lägga mig platt på motorvägen och vänta på att någon barmhärtig människa ska befria mig från mina plågor. Men jag, trots allt, är så enormt kär i livet. Jag älskar varje andetag jag tar. Jag är, trots alla mina motgångar, så euforisk att jag har stor lust att dansa naken på någon äng.
5 kommentarer:
Det är underbart att du känner så. Jag strävar mot att känna så och har kommit en bra bit på väg.
Härligt :) Och så ser jag att du har snygga smalben på förra inlägget - så fläsket kan dallra så gott det vill.
Bra att du kan se det positiva och njuta av det ! Kram
Ja visst är livet underbart :-)
Igenkänning där.
Skicka en kommentar