Magnus har levt yoga i sju år. När han pratar yoga då lyser det om honom. I många år har jag drivit med honom, fast på ett snällt sätt. Jag har sagt att yoga är ingenting för mig. Men något har hänt inom mig, jag börjar tycka om yogan. Men jag kan bli väldigt irriterad på min kropp som inte bär mig. Mina armar orkar inte bära mig till handstående och min mage liknar en vattensäng. Målmedveten, det känner jag mig just nu. Jag satsar hårt på att bli vig och stark. Så hårt att Magnus rynkar på pannan och säger: det här är inte yoga, det är våld. Men en kropp som har varit stel och slapp i många år törstar efter rörelse, energi och kämpaglöd.
4 kommentarer:
Puss på dej Misia
Du är rolig du....mage som en vattensäng *asg*
kanske därför jag trivs så bra på den.... ;-)
Men på allvar......en av yogans viktigaste begrepp är ahimsa, glöm aldrig det
Peace and out
Puss på dig Alven
Jag glömmer inte ahimsa, det är därför som jag är så försiktig :)
Hej ANna!
Det är så skönt när den där motivationen som man saknat sköljer över en. Lycka till med "clownen"!
Kämpa på...men bruka inte våld mot din egen kropp ;) Kram
Skicka en kommentar