torsdag 1 april 2010

Häxjakt






Äntligen har jag fått träffa honom. Ebbe Schön. Jag är enormt imponerad av honom. Läs bara hans bibliografi så ska ni förstå. Han har berättat om häxor och Blåkullefärder. Det är lätt att förfasa sig över människans grymhet. Grymhet som krävde många oskyldiga kvinnors liv. Det är lätt att sucka av förundran hur människorna tänkte då. Hur de agerade. Och det är lätt att börja tänka stora tankar om oss, nutida människor. Filantroper, humanister, storsinta, kloka människor.

Men är vi det verkligen? Har människans mentalitet ändrats under tiden? Ok, vi bränner inte på bål längre. Vi bryter inte ben i varandras kroppar, inte i den här delen av världen. Vi gör inte sådant. Det är för grovt. Vi, humanister, vi har förfinat våra metoder helt enkelt. Precis som då sprider vi falska rykten och vi frossar i dem. Häxjakt i personals fikarum hör inte till ovanligheter. Angiveri, utfrysning och mobbing. Det är kanske samma mekanismer som styr oss idag som styrde människor för 500 år sedan?

3 kommentarer:

Pia sa...

Intressant tanke- Inte minst nu med tanke på händelsen i Bjästa (tror jag att samhället hette)
För det var ju verkligen en häxjakt , som helt plötsligt vände åt andra hållet. Vansinnigt;hela händelsen....

Fru Venus sa...

"Häxjakten" idag är tusen gånger värre idag än då, skillnaden idag bara är att den är mer psykisk än fysisk.

Toril sa...

Vad häftigt att få ta del av en så kunnig människa som till på köpet ser så snäll ut!
Önskar dig en fin påsk