tisdag 29 december 2009

Kallt men ändå varmt. Om händerna.







Jag har fått ärva Magnus gamla vantar. Han köpte dem när han var 15 år. Med tanke på att han själv är rätt så gammal så är även vantarna det. Men han, den där sparsamma smålänningen, har vårdat sina vantar ömt. Och tur det för de är riktigt, riktigt varma. Mina händer nöjer sig inte med vad som helst när temepraturen sjunker så lågt att man blir röd om kinderna. Då behöver händerna något extra. Som Magnus vantar. Vantarna har dock en liten nackdel. De är ruskigt fula. Men med en varm hand på hjärtat, vad spelar det för roll?

1 kommentar:

Nitida sa...

Inte spelar det någon roll hur vantarna ser ut, om de värmer gott.