Nu känns det som att jag tar Er med våld genom att publicera ett tredje inlägg i rad om Stendörren. Men det är så vackert där att jag inte kan låta bli. Just nu sitter jag och går igenom alla bilder som jag har tagit. Vore jag en vettig människa skulle jag nog sova för jag är enormt trött. Men inte ens tröttheten kan slita mig ifrån bilderna. Mina solbrända kinder och ben bokstavligen pulserar av värme. Tältet hänger på vädring. Nosan snarkar. Magnus med. Och jag sitter här och ler. För om några månader är det vinter och kallt men inom mig kommer jag att bära solvarma minnen om havet...
2 kommentarer:
Jag kan ALDRIG få för mycket av vackra naturbilder!!!
Du förgyller verkligen min vardag med dina bilder, o dina kloka ord.
Du tar så vackra bilder! Sätter mig och tittar och njuter av dina vackra bilder därifrån och känner doften av hav.
Det är vackert och rogivande där.
Glöm inte bort Stendörren till hösten sen bara. Det har också sin tjusning
Skicka en kommentar