Sonen körde till affären för att köpa bröd. När han skulle hem då glömde han att låsa upp kättingen och låset trasslade sig in i motorn. Han kämpade för att lirka ut det men utan någon framgång. Ett stort, halvnaket, rakat och tatuerat Muskelberg med naziutseende kom fram till den kämpande pojken. Nu trodde Dawid att han skulle få stryk. Eller bli av med sin moped.
- Är det något knas? - frågade Muskelberget och sonen förklarade läget.
- Det skulle vi kunna få ut - konstaterade Muskelberget och några minuter senare kunde Dawid köra hem.
8 kommentarer:
Skönt att det finns hjälpsamma medmänniskor =)
Kraaaam
Sanna
Ibland kan skenet verkligen bedra... vilken tur att det var en snäll en!
Jodå, det gick ok på gymmet, men jag tog inte ut mig sådär väldans mycket. Egentligen är att ligga i hammoken också min grej, men jag måste tyvärr träna pga. ryggproblem... men nästa vecka är jag ledig och då ska jag ligga i hammoken och läsa hela dagarna har jag tänkt.
Hoppas att du får något dopp i veckan som kommer!
Kram/E
Lätt att man har förutfattade meningar om folk. Skönt att han fick hjälp och kunde koma hem.
Jag tror att duvan hittade ut iallafall, den var inte där när jag slutade :) Men det har hänt flera gånger nu att en duva kommer in, och det ser ut som samma duva med för den är helt vitprickig och rätt så fin.
Tur att Dawid fick hjälp!
Underbart! Hur ofta låter vi inte våra fördomar förblinda oss. Äldsta dottern har blivit med både moppe och häst på en och samma vecka ( hästen hyr vi.....) så det är nog bäst att förvarna henne om kedjor och sånt...
Underbara bilder som alltid!
Kramar i mängd till min kära bloggkompis
Jeanette
Det är oftast dom som ser störst och biffigast ut som har de snällaste hjärtana!
Hoppas att du är hemma , för snart ringer jag till dig!
Hej Lisa! Jag är hemma hela sommaren. Tror jag i alla fall. Så ring!
Ibland får våra fördomar stå tillbaka. ;-)
Skicka en kommentar