Vi är jättesjuka, på riktigt! Alla vi fem har hög feber och en hosta som vänder upp och ner på våra lungor. Jag med plus att jag är något besviken på ödet. Det är första gången på tre år som jag är sjuk med feber och har tassat runt iklädd i min gosiga mogonrock. Alla andra i den här familjen brukar vara sjuka med jämna mellanrum så jag anser att de har förbrukat sin sjukrätt. Jag vill vara sjuk ifred! Jag vill att någon ska tycka synd om mig, komma med en kopp te och en näve vitaminer! Men de kan inte det för de är upptagna med sin egen feber och hosta. Extremt påfrestande läge måste jag säga. Det sätter mina mor- och sambofärdigheter på prov.
Imorgon är det utlottning! Spännande! Vi får se vart nyckelpigan tar vägen.
4 kommentarer:
Å Anna, jag förstår dig precis. När man är så där sjuk vill man vara liten hos mamma igen och bli ompysslad. Jag är visserligen vuxen men ompysslad blev jag ändå i julas. Drick mycket och se till så ni har mängder med glass hemma. Glass kan man leva på i flera dagar utan att dö av skörbjugg och så är det skön svalka mot febern. å så kan man strunta i att laga mat.
Krya på dig! Kram / Mona
Åååå stackars dig! Svårt att erbjuda dig vitaminer via datorn, men jag kan tycka synd om dig om du tror att det hjälper. Hoppas att ni alla blir krya snart.
Kram Linda
Gud vad jag förstår det där! När man ÖFR EN GÅNGS SKULL är sjuk så kan man väl ge sig fasen på att alla de andra också ska till och bli det så att man ÄNDÅ ska springa och passa upp! Jag förstår, har kännt samma sak som du!! Så skönt att du sätter fingret på det :-) Krya på er!
Kram Anna
Åh, vad tråkigt. Visst vill man bli ompysslad.
Hoppas att du mår bättre nu! Kramar!
Skicka en kommentar