Feg

Igår var jag så arg och sur att jag inte orkade skriva så mycket. Först trodde jag att jag var arg på damen som ställde sig bakom mig i kasskön. Jag köpte en tidning, hon köpte ett paket glass. När jag la tidningen på bandet så la hon sitt blötta glasspaket på min tidning. Jag flyttade på glassen för jag ville ha en torr och fin tidning ju. Men hon flyttade tillbaka. Jag blev så paff p.g.a. damens fräckhet att jag bara kokade inombords. Så jag gick och surade hela kvällen och önskade tanten att hon skulle drabbas av världens sju värsta plågor.

Först imorse upptäckte jag vem jag egentligen var arg på. Mig själv! För att jag inte reagerade på rätt sätt. Istället för att gnissla med tänderna borde jag avbryta damens långa mobilsamtal och uppmärksamma henne på att hon kladdar ner min tidning. Men jag är så feg ibland.